Svenska temadagar är återkommande tema- och matdagar på fasta datum, till exempel kanelbullens dag 4 oktober och kladdkakans dag 7 november. Här är de mest etablerade dagarna samlade månad för månad, med länk till varje dag och vad man gör på den.
Många av dagarna nedan instiftades av ett branschråd eller ett företag för att lyfta en produkt. Skillnaden mot en ren reklamdag är att de har ett konkret görande: man bakar, köper eller äter det som dagen handlar om.
En svensk temadag uppmärksammar en bakelse, en maträtt eller något annat, oftast på ett fast datum varje år. Matdagarna är de mest spridda.
Temadagar månad för månad
De allra flesta ligger på hösten.
| Datum | Temadag | Vad man gör |
|---|---|---|
| 17 februari | Fettisdagen, semlans dag | Äter semla. Rörligt datum |
| 25 mars | Våffeldagen | Gräddar våfflor |
| 11 maj | Chokladbollens dag | Rullar och äter chokladbollar |
| 4 oktober | Kanelbullens dag | Bakar och äter kanelbullar |
| 14 oktober | Räkmackans dag | Äter räkmacka |
| 7 november | Kladdkakans dag | Bakar kladdkaka |
| 13 november | Smörgåstårtans dag | Gör eller köper smörgåstårta |
| 14 november | Ostkakans dag | Äter ostkaka, gärna med sylt |
| 24 november | Julmustens dag | Skålar in julmustsäsongen |
| 9 december | Pepparkakans dag | Bakar pepparkakor |
Fettisdagen är den enda i listan som flyttar sig mellan åren, eftersom den styrs av påskens datum. De övriga ligger på samma datum varje år.
Varför ligger de flesta på hösten?
Att så många matdagar hamnar mellan oktober och december är ingen slump. Hösten och vintern är högsäsong för fika och bakning, och en dag som vill uppmärksamma en bulle eller en kaka slår lättare an då än mitt i sommaren.
Kanelbullens dag är det tydligaste exemplet. Den instiftades av Hembakningsrådet 1999, samma år som rådet fyllde 40 år, för att lyfta den svenska hembakningstraditionen. Oktober valdes för att rådet inte ville konkurrera med höstens andra traditioner.
Alla “dagar” är inte lika säkra
Vid sidan av de etablerade dagarna cirkulerar en stor mängd mindre matdagar på nätet, där i stort sett varje bakverk har fått ett eget datum. Många av dem finns bara på kalenderaggregatorer och affiliatesajter, och där skiljer sig datumen ofta åt mellan olika sidor.
Kalendern här tar därför bara upp dagar där det går att säga vem som startade dagen och vilket datum som gäller, antingen från organisationen bakom den eller från en myndighet som Institutet för språk och folkminnen. Är ursprunget oklart eller datumet omtvistat står dagen inte med, hellre än att kalendern fylls med uppgifter som inte stämmer.
För den som vill planera efter dagar med verklig ledighet är det i stället helgdagarna och de röda dagarna som gäller. Temadagarna ger ingen ledighet, men de är ett trevligt skäl att baka något extra en vanlig vardag.
Vanliga frågor
Vad är en temadag?
En temadag är ett återkommande datum som uppmärksammar något särskilt, ofta en bakelse eller maträtt. Många av de svenska matdagarna instiftades av branschråd eller organisationer i marknadsföringssyfte, men har levt vidare som folkliga traditioner eftersom människor faktiskt bakar, handlar eller äter det dagen firar.
Vilken är den mest kända svenska temadagen?
Kanelbullens dag den 4 oktober är den mest spridda. Den instiftades av Hembakningsrådet 1999 för att uppmärksamma hembakningen och har sedan dess blivit en av årets tydligaste matdagar, då bagerier och hushåll bakar extra mycket bullar.
Är temadagar och röda dagar samma sak?
Nej. Temadagar ger ingen ledighet och styrs inte av helgdagslagen. De röda dagarna är de allmänna helgdagarna som nyårsdagen, påskdagen och juldagen. En temadag är bara ett datum då man uppmärksammar något, oftast genom att äta eller baka det som firas.