Jul 2026: julafton, röda dagar och ledighet

Det är juldagen och annandag jul som räknas som röda dagar i helgdagslagen, två av de tretton röda dagarna Sverige har under ett år. Julafton har inte samma status, men är i praktiken ofta ledig genom avtal och praxis, ungefär som midsommarafton. År 2026 landar dessutom annandag jul på en lördag, så den ger ingen extra ledig vardag utöver helgen.

Julafton, inte juldagen

I Sverige och övriga Norden firas julen på kvällen före juldagen. Förklaringen ligger i ett äldre sätt att räkna dygnet, där ett nytt dygn ansågs börja redan vid sextiden kvällen innan. Julafton blev därför den kväll firandet naturligt hörde hemma, medan juldagen förblev kyrkans egentliga högtidsdag.

Kalle Anka, julotta och kungens tal

Kalle Anka och hans vänner önskar god jul har SVT visat varje julafton sedan 1960, numera vid tretiden, och programmet samlar fortfarande omkring tre miljoner tittare inför julmiddagen.

Julottan på juldagens morgon, ibland kallad herdemässan, lever kvar i många församlingar. Natten mellan julafton och juldagen firas på sina håll också en midnattsmässa, känd som änglarnas mässa efter berättelsen om änglarna som sjöng för herdarna på Betlehems fält.

Kungens jultal sänds på juldagen. Carl XVI Gustaf höll sitt första tal redan 1972, då som kronprins, och har talat till svenska folket varje jul sedan dess. Länge gick talet bara i Sveriges Radios P1, sedan 2007 sänder SVT det också, den ordning de flesta känner igen i dag.

Adventstiden

I det äldre kyrkoåret var advent en fasteperiod: man höll igen på köttet, och bröllop ansågs olämpliga fram till julafton. De flesta av de reglerna är i dag glömda, men själva ordet advent, från latinets adventus (ankomst), lever kvar som namn på tiden fram till julen.

Säsongen inleds ändå redan i november, då många äter mårtensgås som en sista stor måltid innan den stillsammare adventstiden tar vid. De fyra söndagarna före jul markeras i många hem med en adventsljusstake, ett nytt ljus för varje söndag, första advent 2026 infaller 29 november. Ljusstaken har tyskt ursprung och blev vanlig i svenska hem först på 1930-talet.

SVT:s julkalender startar 1 december, och under ungefär samma dagar sänder Musikhjälpen sina 144 timmar i sträck från glasburen.

Adventsstjärnan i fönstret

Också adventsstjärnan kommer från Tyskland. Den hör hemma i orten Herrnhut, där seden växte fram i den herrnhutiska brödraförsamlingen och blev en spridd juldekoration under 1880-talet.

Till Sverige kom stjärnan under 1910-talet, när Julia Aurelius flyttade från Herrnhut till Lund och tog med sig traditionen. Därifrån spreds den vidare från hem till hem, enligt Evangeliska Brödraförsamlingen, som fortfarande beställer hem stjärnorna från Herrnhut.

Adventskalendern

Även adventskalendern har tyska rötter. Enligt en ofta återberättad historia fick den tyske pojken Gerhard Lang i slutet av 1800-talet 24 bakverk av sin mor, fästa på ett färgat papper. Idén utvecklades senare till en tryckt papperskalender med 24 julmotiv och luckor att öppna, en form som nådde Sverige under 1900-talets första decennier. I dag finns kalendern som chokladkalender, leksakskalender och tv-serie.

Julens ursprung

Ordet jul går tillbaka på ett gammalt ord som betydde ungefär fest eller gästabud. Kopplingen till en tänkt fornnordisk midvinterfest är omdiskuterad, enligt Nordiska museets genomgång av högtidens historia. Bättre belagt är att julafton i bondesamhället var årets mest högtidliga dag, en påminnelse om Jesu födelse och en brytpunkt i det annars mörka vinterhalvåret.

Varför firas jul just den 25 december?

Kyrkan har firat jul den 25 december sedan 300-talet, men enligt Svenska kyrkan föddes Jesus sannolikt inte på det datumet. Beräkningar utifrån skattskrivningen som nämns i Lukasevangeliet pekar i stället mot en födelse omkring år 7 före vår tideräkning. Den 25 december är alltså en kyrklig högtidsdag, inte ett historiskt fastställt födelsedatum.

Förberedelserna inför julafton

Före industrisamhället förbereddes gården grundligt inför julafton. Ved höggs och redskap ställdes i ordning, och på sina håll lades kärvar ut åt fåglarna som en del av firandet. Andra gårdar strödde i stället extra halm på golven, ett bruk som i dag lever kvar i julgransfoten och i halmbockar som julpynt. På många håll sattes också granris vid dörren, som skydd och för att markera den så kallade julfriden.

Julgran, julklapp och jultomten

Julgranen kom till Sverige redan på 1600-talet, sannolikt med svenska soldater som förde med sig seden hem från erövringskrigen i Tyskland. Länge fanns den ändå bara hos adeln, och på 1700-talet hos välbärgade bönder.

Det var först i slutet av 1800-talet, när städerna växte och välståndet steg, som granen blev vanligare i vanliga hem. Det riktiga genombrottet kom under efterkrigstidens rekordår.

Julklappen

Ordet julklapp kommer från en äldre sed där man knackade på dörren och kastade in en tillskuren träbit eller pinne som ett skämtsamt substitut för en riktig gåva. I finare kretsar under 1700-talet delades gåvor i stället ut av någon utklädd till bock.

Jultomten

Jultomten är en sammansmältning av den fromme biskopen Sankt Nikolaus och den svenska gårdstomten, gestalten som i folktron vakade över gården. Konstnären Jenny Nyströms illustrationer i slutet av 1800-talet gav tomten ett ansikte som fortfarande syns på julkort.

Bilden av en rödklädd jultomte spreds via engelsk press redan på 1840-talet. En vanlig teori säger att den amerikanska läskedrycksreklamen på 1930-talet uppfann den röda dräkten, men det stämmer inte riktigt: bilden fanns redan, och reklamen bara förstärkte den.

Maten och gåvorna på julafton

Dopp i grytan, att doppa bröd i spadet från julskinkan, hör till de äldre inslagen på julafton och lever kvar i många hem som en informell inledning innan julbordet dukas fram. Till maten hör för de flesta också julmust, som enligt undersökningar är svenskarnas populäraste juldryck, före öl, vin och annan läsk.

Julstrumpan med smågåvor är däremot en betydligt yngre företeelse i Sverige, lånad under 1900-talet från en anglosaxisk gåvotradition. Julklapparna under granen har en längre svensk historia.

Julen tar inte slut på annandagen

För de flesta svenskar handlar julen om tre dagar: julafton, juldagen och annandag jul. I äldre tradition sträckte sig firandet betydligt längre. Trettondedag jul, som infaller den 6 januari 2027, är en egen allmän helgdag och markerar tolfte natten efter juldagen. Julen ansågs däremot inte helt avslutad förrän på tjugondag Knut, den 13 januari, tjugo dagar efter julafton.

Tjugondag Knut och julgransplundringen

Namnet Knut kommer från den danske kungen Knut Lavard, som mördades 1131 och senare helgonförklarades. Redan på 1600-talet hade julfirandet förlängts med en extra vecka, och Knutsdagen flyttades från den 6 till den 13 januari för att följa den äldre principen om en åttondagsperiod efter en stor kyrklig högtid.

I dag förknippas tjugondag Knut framför allt med julgransplundring, när granen kastas ut, ofta med godis och lek för barnen. Seden växte fram i borgerliga hem under 1800-talet och blev särskilt populär under efterkrigstiden.

Kyndelsmässodagen avslutar julen

I den kyrkliga tideräkningen sträcker sig julen ännu längre. Fyrtio dagar efter juldagen infaller kyndelsmässodagen den 2 februari, som historiskt varit julens sista, formella slutpunkt.

Ledigt, öppet och stängt kring jul 2026

Skolans jullov

Jullov bestäms av varje kommun och friskolehuvudman för sig, men ligger normalt från strax före julafton till mitten av januari. Kontrollera din skolas läsårstider innan du planerar resor eller ledighet, eftersom datumen skiljer sig mellan kommuner.

Klämdagar mellan jul och nyår

Den som är ledig julafton får fyra dagar i följd, torsdag 24 till söndag 27 december. Måndag 28, tisdag 29 och onsdag 30 december är vanliga vardagar utan röd status, men de fungerar som klämdagar mellan julhelgen och nyåret.

Den som tar semester de tre dagarna binder ihop annandag jul med nyårsafton, torsdagen den 31 december, som i sin tur leder rakt in i nyårsdagen fredagen den 1 januari 2027. Räknar man in helgen som följer direkt efter blir det elva dagar i följd, från julafton till söndag 3 januari 2027, förutsatt att arbetsplatsen är arbetsfri både julafton och nyårsafton.

Öppettider i handel, vård och kollektivtrafik

Öppettiderna varierar mellan butiker och orter, men mönstret återkommer år från år. Livsmedelsbutiker stänger tidigt på julafton, ofta redan på eftermiddagen, och håller sedan stängt eller kraftigt begränsat öppet på juldagen. Annandag jul öppnar fler butiker igen, ofta med helgtider, fler i större städer än på mindre orter, där en del verksamheter i stället väljer att stänga helt över hela helgen.

Apotek, vårdcentraler och kollektivtrafik har egna scheman som inte alltid följer handelns mönster. Ska du resa eller uträtta ärenden, kolla tiderna hos varje verksamhet inför helgen i stället för att utgå från förra året.

Julen de närmaste åren

Julafton, juldagen och annandag jul ligger på fasta datum, så veckodagarna går att räkna ut långt i förväg:

Vilken veckodag julen hamnar på avgör hur många extra lediga vardagar julhelgen ger den som arbetar måndag till fredag.