Julafton 2026 infaller torsdagen den 24 december. Juldagen, fredagen den 25 december, är den röda dagen i jul, och annandag jul lördagen den 26 december är också röd. Julafton är inte en allmän helgdag, men de flesta är ändå lediga.
När händer det?
- Start
- Slut
- Period
- December
Julens röda dagar 2026
| Dag | Datum | Röd dag? |
|---|---|---|
| Julafton | torsdag 24 december | Nej |
| Juldagen | fredag 25 december | Ja |
| Annandag jul | lördag 26 december | Ja |
I lagen om allmänna helgdagar är det juldagen och annandag jul som räknas som helgdagar. Julafton är en vanlig torsdag i kalendern, men i praktiken arbetsfri på de flesta arbetsplatser genom avtal och praxis.
Alla tre dagarna finns också med i den samlade listan över årets röda dagar, tillsammans med bland annat midsommar och nyåret.
Varför firas julen på julafton och inte på juldagen?
I Sverige och övriga Norden ligger tyngdpunkten på kvällen före juldagen, till skillnad från länder där julfirandet är kopplat till den 25 december. Förklaringen finns i ett äldre sätt att räkna dygnet, där ett nytt dygn ansågs börja redan vid sextiden kvällen innan. Julafton blev därför den kväll då firandet naturligt hörde hemma, medan juldagen förblev kyrkans egentliga högtidsdag.
Julottan på juldagens morgon, ibland kallad herdemässan, är fortfarande en levande tradition i många församlingar.
Natten mellan julafton och juldagen firas på sina håll också en midnattsmässa, känd som änglamässan, efter berättelsen om änglarna som sjöng för herdarna på Betlehems fält.
Adventstiden inför julen
De fyra söndagarna före jul markeras i många hem med en adventsljusstake, där ett nytt ljus tänds för varje adventssöndag som passerat. Första advent 2026 infaller den 29 november. Ljusstaken har tyskt ursprung och blev vanlig i svenska hem först på 1930-talet.
Adventsstjärnan i fönstret
Adventsstjärnan i fönstret har en snarlik historia. Den skapades i tyska Herrnhut redan på 1880-talet, där skolelever och lärare tillverkade papperstjärnor med ljus inuti. Den första kända svenska beskrivningen av adventsstjärnan är från 1923, och stjärnan blev allmänt spridd i svenska fönster först under 1930- och 1940-talen.
Adventskalendern
Adventskalendern har en liknande bakgrund. Enligt en ofta återberättad historia fick en tysk pojke, Gerhard Lang, 24 bakverk fästa på ett färgat papper av sin mor inför julen i slutet av 1800-talet. Idén utvecklades senare till en tryckt papperskalender med 24 julmotiv och luckor att öppna, en form som nådde Sverige under 1900-talets första decennier och som i dag finns i allt från choklad till leksaker och tv-serier.
I det äldre kyrkoåret var advent en fasteperiod, med restriktioner kring kött och med bröllop som ansågs olämpliga fram till julafton. De flesta av de reglerna är i dag glömda, men själva ordet advent, av latinets adventus, ankomst, lever kvar som namn på tiden fram till julen.
Julens ursprung
Ordet jul går tillbaka på ett gammalt ord som betydde ungefär fest eller gästabud. Kopplingen mellan det ordet och en tänkt fornnordisk midvinterfest är mer omdiskuterad än vad många tror, enligt Nordiska museets genomgång av högtidens historia.
Det som är tydligare belagt är att julafton i bondesamhället var årets mest högtidliga dag, en påminnelse om Jesu födelse och en brytpunkt i det annars mörka vinterhalvåret.
Före industrisamhället förbereddes gården grundligt inför julafton. Ved höggs, redskap ställdes i ordning och ibland lades kärvar ut åt fåglarna som en del av firandet. På sina håll ströddes extra halm på golven, ett bruk som i dag lever kvar i julgransfoten och i halmbockar som julpynt.
Julgran, julklapp och jultomten
Julgranen kom till Sverige redan på 1600-talet, sannolikt genom tysk militär närvaro, men förblev länge ett inslag hos adeln och senare hos välbärgade bönder på 1700-talet. Det var först i slutet av 1800-talet, i takt med urbanisering och stigande välstånd, som granen blev vanlig i vanliga hem.
Julklappen
Ordet julklapp kommer från en äldre sed där man knackade på dörren och kastade in en tillskuren träbit eller pinne som ett skämtsamt substitut för en riktig gåva. I finare kretsar under 1700-talet delades gåvor i stället ut av någon utklädd till bock.
Jultomten
Jultomten är en sammansmältning av legenderna om den fromme biskopen Sankt Nikolaus och den svenska gårdstomten, en gestalt som i folktron vakade över gården. Konstnären Jenny Nyströms illustrationer i slutet av 1800-talet gav tomten ett ansikte som fortfarande syns på julkort.
Bilden av en rödklädd jultomte spreds via engelsk press redan på 1840-talet. Att den amerikanska läskedrycksreklamen på 1920-talet skulle ha uppfunnit den röda dräkten är en spridd men omdiskuterad teori, snarare en förstärkning av en bild som redan fanns.
Mat och gåvor på julafton
Dopp i grytan, att doppa bröd i spadet från julskinkan, hör till de äldre inslagen på julafton och lever kvar i många hem som en informell inledning på julmiddagen innan det egentliga julbordet dukas fram.
Julstrumpan med smågåvor är däremot en betydligt yngre företeelse i Sverige. Seden spreds först under 1900-talet och är lånad från en anglosaxisk gåvotradition, till skillnad från julklapparna under granen som har en längre svensk historia.
Julledigheten: från julafton till tjugondag Knut
För de flesta svenskar handlar julen om tre dagar: julafton, juldagen och annandag jul. Men i äldre tradition sträckte sig julen betydligt längre.
Trettondedag jul, som infaller den 6 januari 2027, är en egen allmän helgdag och markerar tolfte natten efter juldagen. Julen ansågs däremot inte helt avslutad förrän på tjugondag Knut, den 13 januari, tjugo dagar efter julafton.
Tjugondag Knut och julgransplundringen
Namnet Knut kommer från den danske kungen Knut Lavard, som mördades 1131 och senare helgonförklarades. Redan på 1600-talet hade julfirandet förlängts med en extra vecka, och Knutsdagen flyttades från den 6 till den 13 januari för att följa den äldre principen om en åttondagsperiod efter en stor kyrklig högtid.
I dag förknippas tjugondag Knut framför allt med julgransplundring, när granen kastas ut, ofta med godis och lek för barnen. Seden växte fram i borgerliga hem under 1800-talet och blev särskilt populär under efterkrigstiden.
Skolans jullov följer en annan logik
Skolornas jullov följer en annan logik än de kyrkliga datumen. Lovet bestäms av varje kommun och friskolehuvudman för sig, men ligger normalt från strax före julafton till mitten av januari. Kontrollera din skolas läsårstider innan du planerar resor eller ledighet, eftersom datumen skiljer sig mellan kommuner.
Klämdagar och sammanhängande ledighet kring jul och nyår
Den som är ledig från julafton till annandag jul får fyra dagar i följd, torsdag 24 till söndag 27 december. Måndag 28, tisdag 29 och onsdag 30 december är vanliga vardagar utan röd status, men de fungerar som klämdagar mellan julhelgen och nyåret.
Tar man semester de tre dagarna binds annandag jul ihop med nyårsafton, torsdagen den 31 december, som i sin tur leder rakt in i nyårsdagen fredagen den 1 januari 2027. Räknar man in helgen som följer direkt efter blir det elva dagar i följd, från julafton till söndag 3 januari 2027, förutsatt att arbetsplatsen är arbetsfri både julafton och nyårsafton.
Öppettider i jul
Öppettiderna varierar mellan butiker och orter, men ett återkommande mönster är att livsmedelsbutiker håller öppet med kortare tider på julafton, ofta fram till tidig eftermiddag, och sedan har stängt eller kraftigt begränsat på juldagen. Annandag jul brukar fler butiker öppna igen, även om söndagsöppet och helgtider kan gälla eftersom dagen infaller på en lördag 2026.
Apotek, vård och kollektivtrafik
Apotek, vårdcentraler och kollektivtrafik har egna scheman som inte alltid följer handelns mönster. Den som behöver planera resor eller ärenden bör kontrollera respektive verksamhets egna tider inför helgen, snarare än att utgå från vad som gällde föregående år.
Skillnader mellan orter
Skillnaden mellan orter kan också vara stor. I större städer håller fler butiker öppet på julafton och annandag jul än på mindre orter, där en del verksamheter väljer att stänga helt över hela helgen. Handlar du något inför julafton lönar det sig därför att kontrollera den enskilda butikens tider snarare än att lita på ett generellt mönster för hela landet.
Kungens jultal och andra traditioner på juldagen
En tradition med lång historia är kungens jultal, som sänds på juldagens morgon. Talet går tillbaka till 1927, då dåvarande Radiotjänst började sända ett program för svenskar bosatta utomlands. Första gången en medlem av kungahuset läste talet var 1931, då den blivande kung Gustaf VI Adolf höll det i egenskap av kronprins. Sedan 2007 sänds talet även på tv, utöver den ursprungliga radiosändningen.
Julottan tidigt på juldagens morgon och den efterföljande julmiddagen med släkt och vänner hör fortfarande till de mest spridda inslagen i det svenska julfirandet, vid sidan om de mer kommersiella delarna av högtiden.
Julen kommande år
Eftersom julafton, juldagen och annandag jul ligger på fasta datum går det att räkna ut veckodagarna långt i förväg. Tabellen visar de närmaste åren:
| År | Julafton | Juldagen | Annandag jul |
|---|---|---|---|
| 2026 | torsdag 24 december | fredag 25 december | lördag 26 december |
| 2027 | fredag 24 december | lördag 25 december | söndag 26 december |
| 2028 | söndag 24 december | måndag 25 december | tisdag 26 december |
Till skillnad från midsommar och påsk är julens datum inte rörliga, så det enda som förändras mellan åren är veckodagen. Det påverkar i sin tur hur många extra lediga vardagar julhelgen faktiskt ger den som arbetar måndag till fredag.
Vanliga frågor
Är julafton en röd dag 2026?
Nej. Julafton den 24 december är inte en allmän helgdag enligt lagen, men de flesta arbetsplatser och skolor är ändå lediga eller stänger tidigt.
Vilket datum är juldagen 2026?
Juldagen är fredagen den 25 december 2026, och den är en allmän helgdag.
Är annandag jul en röd dag?
Ja. Annandag jul, lördagen den 26 december 2026, är en allmän helgdag, men eftersom den ligger på en lördag ger den ingen extra ledig vardag.
Hur många lediga dagar blir det kring jul 2026?
Den som är ledig julafton till annandag jul får fyra dagar i följd, torsdag till söndag. Tar man semester 28 till 30 december binds ledigheten ihop med nyåret.
När börjar och slutar julen enligt tradition?
Julfirandet inleds med julafton den 24 december. Enligt äldre tradition räknas julen som avslutad först på tjugondag Knut, den 13 januari.
Få Jul som en påminnelse i din egen kalender.