Sveriges fem nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Fyra av dem har en egen märkesdag: samernas nationaldag 6 februari, sverigefinnarnas dag 24 februari, romernas nationaldag 8 april och tornedalingarnas dag 15 juli. Den judiska minoriteten har ingen enskild egen dag.
Ingen av minoritetsdagarna ger ledigt, och de finns inte med bland de allmänna flaggdagarna i förordningen. Det som märks i praktiken är i stället att den samiska, sverigefinska, romska eller tornedalska flaggan hissas utanför kommunhus och länsstyrelser på respektive dag.
Sverige har fem erkända nationella minoriteter, och fyra av dem uppmärksammas på var sin märkesdag under året.
De fem nationella minoriteterna
Riksdagen erkände 1999 samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar som nationella minoriteter. Året därpå fick deras språk officiell status som nationella minoritetsspråk: samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch. I dag regleras frågorna i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk från 2009.
Gemensamt för grupperna är att de har funnits i Sverige under lång tid och har en egen kulturell och språklig identitet. Samerna intar en särställning eftersom de också är ett urfolk, med egna landområden och ett eget folkvalt organ i Sametinget.
Minoriteternas märkesdagar
Fyra av de fem minoriteterna har en egen dag med ett fast datum. Den judiska minoriteten saknar en enskild märkesdag.
| Minoritet | Dag | Datum 2026 |
|---|---|---|
| Samer | Samernas nationaldag | fredag 6 februari |
| Sverigefinnar | Sverigefinnarnas dag | tisdag 24 februari |
| Romer | Romernas nationaldag | onsdag 8 april |
| Tornedalingar | Tornedalingarnas dag | onsdag 15 juli |
Samernas nationaldag 6 februari
Samernas nationaldag är den äldsta av dagarna. Datumet beslutades 1992 och firades första gången 1993, men det syftar tillbaka på det första samiska landsmötet i Trondheim den 6 februari 1917. Då samlades samer från flera länder för första gången över nationsgränserna för att driva gemensamma frågor.
Den samiska flaggan, som antogs 1986, hissas på många håll i Sápmi och i resten av landet, och dagen märks också med konserter och ceremonier.
Romernas nationaldag 8 april
Romernas nationaldag, som också kallas internationella romadagen, firas den 8 april till minne av den första romska världskongressen i London 1971. Där lades det röda hjulet till flaggan, som symbol för romernas historiska koppling till Indien, medan det gröna och det blå fältet fanns sedan tidigare. Kongressen enades också om en nationalsång, Gelem gelem. Dagen uppmärksammas i dag i ett fyrtiotal länder, ofta med ljuständning och minnesceremonier.
Sverigefinnarnas och tornedalingarnas dagar
Sverigefinnarna, som är den största av de fem minoriteterna, firar sin dag den 24 februari. Datumet är folkloristen Carl Axel Gottlunds födelsedag, och dagen har firats sedan 2011 på initiativ av Sverigefinländarnas delegation. Även sverigefinnarna har en egen flagga.
Tornedalingarnas dag infaller den 15 juli och lyfter fram den tornedalska kulturen, historien och språket meänkieli. Sverige för ingen statistik över vilka språk som talas i landet, men Institutet för språk och folkminnen anger att antalet talare brukar uppskattas till mellan 50 000 och 75 000.
Judarna, en minoritet utan egen dag
Den judiska minoriteten skiljer sig från de övriga fyra genom att sakna både en egen nationaldag och en egen flagga.
Ingen efterfrågan på en egen dag
Judiska Centralrådets ordförande Aron Verständig säger att det inte heller finns något behov av en. Gruppen är inte knuten till ett eget landområde, till skillnad från en stat som Israel, och han menar att det skulle kännas konstruerat att skapa en flagga nu. Frågan väcks oftast av kommuner och myndigheter, inte av minoriteten själv.
Högtiderna i centrum
I stället lyfts högtiderna fram som en naturlig del av det judiska året, som nyåret Rosh Hashana och försoningsdagen Jom Kippur, tillsammans med sabbaten varje vecka och flera andra bibliska helger. Förintelsens minnesdag den 27 januari är en internationell minnesdag och viktig att uppmärksamma, men den är inte en judisk högtid.
Så märks dagarna i praktiken
Dagarna är varken röda dagar eller allmänna flaggdagar, så de ger ingen ledighet och syns inte i almanackans helgdagsmarkeringar. I stället uppmärksammar kommuner, regioner och länsstyrelser minoriteten, ofta genom att hissa dess flagga, ordna kulturprogram eller lyfta språket i skola och bibliotek.
För den som vill följa firandet är det oftast den egna kommunen eller länsstyrelsen som har det lokala programmet, snarare än en enda central plats.
Vanliga frågor
Vilka är Sveriges fem nationella minoriteter?
Det är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. De erkändes av riksdagen 1999, och deras språk (samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch) fick status som nationella minoritetsspråk 2000. Samerna räknas dessutom som ett urfolk.
Är minoriteternas dagar röda dagar?
Nej. Ingen av dagarna är en allmän helgdag, och de ingår inte heller bland de allmänna flaggdagarna i flaggdagsförordningen. Däremot väljer många kommuner och länsstyrelser att hissa den aktuella minoritetens egen flagga på dagen.
Varför har inte den judiska minoriteten en egen dag?
Judarna saknar en flagga och en nationaldag, till skillnad från de andra fyra minoriteterna. Judiska Centralrådets ordförande har sagt att det inte finns något sådant behov, eftersom gruppen inte är knuten till ett gemensamt landområde i Sverige. Det som fyller den platsen i kalendern är i stället religiösa högtider, till exempel Rosh Hashana och Jom Kippur. Förintelsens minnesdag 27 januari uppmärksammas också av många, men räknas som en internationell minnesdag och inte som en judisk högtid.
När är samernas nationaldag 2026?
Samernas nationaldag infaller på ett fast datum, den 6 februari, och 2026 hamnar den på en fredag. Då hissas den samiska flaggan på många håll i Sverige och i övriga Sápmi.