Kladdkakans dag 2026

Ingen vet vem som hittade på Kladdkakans dag. Det finns inget känt startår, ingen instiftare och ingen organisation som säger sig ligga bakom den. Arla, som skriver om dagen varje år, säger rakt ut att man inte vet hur den uppstod. Det mesta pekar mot att den växte fram av sig själv, sannolikt i samband med kaféboomen på 1990-talet.

Datumet, 7 november, ligger däremot fast år efter år oavsett veckodag. 2026 infaller det på en lördag, så för de flesta blir firandet en hemmasak vid köksbordet. Firar du på jobbet i stället lönar det sig att lägga fikat på fredagen den 6 november. Öppettider hos skolor, banker eller myndigheter påverkas inte, eftersom dagen saknar status som röd dag.

En temadag utan avsändare

Kanelbullens dag går att spåra rakt till Hembakningsrådet och årtalet 1999. Kladdkakans dag har ingen sådan startpunkt. Chokladbollens dag den 11 maj är lika oklar i botten, fast där cirkulerar i stället flera ursprungsberättelser som motsäger varandra i stället för att sakna dem helt.

Att ingen äger dagen hindrar den inte från att firas brett. ICA, Arla och Kungsörnen bygger återkommande kampanjer kring den 7 november varje höst.

Så firas dagen

Det vanligaste sättet att uppmärksamma dagen är enkelt: man äter en bit kladdkaka.

• Många köper en bit i kafédisken eller en hel kladdkaketårta i matbutiken.
• Andra bakar hemma och bjuder familj eller kollegor.
• En del varierar receptet med till exempel choklad, hallon eller saltlakrits.
• På arbetsplatser blir det ofta fika med kladdkaka som huvudnummer.

Enligt en prognos från Arla äts omkring två miljoner kladdkakor i Sverige under dagen. En vecka senare, den 14 november, är det Ostkakans dag - en annan svensk baktemadag, men med en tydligt dokumenterad instiftare i föreningen Ostkakans Vänner, bildad 2003.

Kladdkakans egen historia

Kladdkakan är en egen kaktyp, inte bara en sämre bakad chokladkaka. Enligt ICA går ursprunget sannolikt tillbaka till matskribenten Margareta Wickman på tidskriften Veckojournalen, som åt en klibbig chokladkaka på en restaurang vid en loppmarknad i Paris och tog med sig receptet hem. Det publicerades i tidskriften i slutet av 1970-talet och fick stort genomslag. Arla daterar i stället kakans ankomst till Sverige till 1968, utan att koppla den till Wickman - exakt årtal skiljer sig alltså mellan källorna.

Det som gör kakan kladdig är att den saknar bakpulver. Utan bakpulver bildas inga luftbubblor i smeten, och resultatet blir en tätare, fuktigare kaka med spröd yta och en riktigt kladdig mitt, i stället för en luftig sockerkaka. Klibbiga chokladkakor finns i flera länder, men enligt ICA är just kladdkakan som begrepp svensk.

Brownien, kakans amerikanska kusin, innehåller ofta valnötter eller chokladbitar och har en fastare, mer kakig konsistens. Den svenska kladdkakan är tunnare och siktar medvetet på en blöt mitt - men för själva firandet spelar skillnaden sällan någon roll.