Vintersolståndet 2026 infaller måndagen den 21 december klockan 21.50 svensk tid, enligt beräkningar från amerikanska flottans astronomiska institution US Naval Observatory. Det är årets kortaste dag och längsta natt på norra halvklotet, och efter den vänder ljuset och dagarna börjar bli längre igen.
- Datum
- Period
- December
Vintersolståndet är ett exakt astronomiskt ögonblick, samma sekund över hela jorden, inte en hel dag. I Sverige inträffar det klockan 21.50 kvällen den 21 december 2026, men i exempelvis Japan har klockan redan hunnit bli tidig morgon nästa dag, den 22 december, när solståndet passeras.
Vintersolståndet kallas ibland midvintersolståndet eller årets mörkaste dag. Det är den tidpunkt då jordaxeln lutar som mest bort från solen på norra halvklotet, vilket gör dagen kortast och natten längst för alla som bor norr om ekvatorn.
2026 inträffar det måndagen den 21 december klockan 21.50 svensk tid, enligt beräkningar från US Naval Observatory, den amerikanska flottans astronomiska institution som räknar ut exakta tidpunkter för solstånd och dagjämningar världen över.
Varför flyttar sig datumet mellan åren?
Jorden tar 365,2422 dygn på sig att gå ett varv runt solen, men kalenderåret har bara 365 dagar (366 vid skottår). Den lilla skillnaden gör att solståndet förskjuts framåt med ungefär sex timmar för varje vanligt år och sedan hoppar tillbaka ett helt dygn vid skottår.
Enligt SMHI pendlar vintersolståndet mellan 20 och 23 december, men den 23 december är extremt ovanligt: det inträffade senast 1907 och beräknas inte ske igen förrän 2303.
Så här ser mönstret ut de kommande åren, omräknat till svensk tid:
| År | Datum | Klockslag (svensk tid) |
|---|---|---|
| 2026 | 21 december | 21.50 |
| 2027 | 22 december | 03.42 |
| 2028 | 21 december | 09.19 |
| 2029 | 21 december | 15.14 |
År 2027 hoppar solståndet fram till 22 december, och samma förskjutning återkommer vart fjärde år.
Skillnaden mot en dagjämning
Vid vintersolståndet är läget som mest extremt: solen står som lägst och dagen är som kortast. En dagjämning, som höstdagjämningen i september eller vårdagjämningen i mars, ligger i stället mitt emellan de två solstånden, med dag och natt ungefär lika långa över hela landet.
Klockan flyttas inte fram eller tillbaka vid vintersolståndet, till skillnad från övergången till normaltid som sker i slutet av oktober. Solståndet kommer nästan två månader senare.
Vad händer med ljuset efter solståndet?
Efter 21 december vänder utvecklingen och dagarna börjar bli längre igen, men det tar tid innan det märks i vardagen. Solens tidigaste nedgång inträffar redan några dagar före solståndet, medan den senaste soluppgången kommer några dagar efter. I praktiken märks det knappt: dagarna är nästan lika långa hela jul- och nyårshelgen, även om solståndet redan passerats.
Först en bit in i januari börjar skillnaden bli tydlig, och i februari växer dagslängden med flera minuter varje dag. Takten varierar med breddgraden: på våren ljusnar det snabbare i norra Sverige än i södra.
En äldre koppling till Lucia
Årets mörkaste tid har satt spår i traditioner både i Sverige och i den persiska kulturkretsen.
Lucia och den gamla kalendern
Innan Sverige bytte kalender 1753 följde landet den julianska tideräkningen, där varje år blev några minuter för långt jämfört med det verkliga astronomiska året.
Över seklerna drev förskjutningen vintersolståndet allt tidigare i kalendern, och under en period låg det nära 13 december, samma datum som Lucia fortfarande firas på. Ljusfirandet mitt i årets mörkaste period grundar sig på den kopplingen.
När Sverige gick över till den gregorianska kalendern och strök elva dagar ur almanackan flyttade solståndet till sitt nuvarande läge kring 21 december, men Lucia-datumet följde inte med.
Shab-e Yalda i den persiska kulturkretsen
I den persiska kulturkretsen firas årets längsta natt som Shab-e Yalda, en tradition med rötter i förislamisk, zoroastrisk tid. Den hålls fortfarande levande av iranier och andra grupper, även i Sverige, ofta med vaka, granatäpplen och poesi fram till gryningen.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan vintersolstånd och dagjämning?
Vid vintersolståndet står solen som lägst på himlen och dagen är som kortast, medan dag och natt vid en dagjämning är ungefär lika långa över hela landet. Vintersolståndet är den ena ytterligheten i årets ljuscykel, dagjämningen är balanspunkten mitt emellan de två solstånden.
Blir det ljusare direkt efter vintersolståndet?
Ja, men det märks knappt de första veckorna. Solens tidigaste nedgång inträffar några dagar innan solståndet, medan den senaste soluppgången kommer några dagar efter. Skillnaden i dagslängd är därför försumbar fram till en bit in i januari, även om dagarna tekniskt sett blir längre direkt.
Varför firas Lucia den 13 december när vintersolståndet ligger senare?
Innan Sverige gick över till den gregorianska kalendern 1753 låg vintersolståndet betydligt närmare den 13 december enligt den dåvarande julianska tideräkningen. Lucia-traditionen med ljus i mörkret grundades på den kopplingen till årets mörkaste natt, och den 13 december följde inte med när kalendern kortades med elva dagar.
Räknas vintersolståndet som vinterns start i väderrapporter?
Nej. SMHI:s meteorologiska vinter styrs av dygnsmedeltemperaturen och börjar när den ligger under 0 grader under en sammanhängande period, vilket ofta sker tidigare i norr och senare i söder. Vintersolståndet markerar bara den astronomiska vinterns start, som är samma datum över hela landet.
Få Vintersolståndet som en påminnelse i din egen kalender.