Lucia 2026: dagen som aldrig blev röd

En folktradition utan röd status

Jul och nyår är röda dagar i almanackan. Lucia har det aldrig varit, trots att den 13 december hör till de mest firade dagarna på hela året.

2026 infaller dagen på en söndag, och då lägger de flesta skolor och arbetsplatser sitt luciatåg på fredagen före eller någon annan vardag strax innan.

Vem var Sankta Lucia?

Sankta Lucia var en kristen martyr från Syrakusa på Sicilien. Enligt traditionen dödades hon år 304, under kejsar Diocletianus förföljelser av kristna.

Berättelsen beskriver henne som en ung kvinna från en förmögen familj. Redan som barn ska hon ha bestämt sig för att aldrig gifta sig och för att ge bort sin egendom till de fattiga. Inom katolsk tradition räknas hon som skyddshelgon för blinda.

Namnet Lucia kommer från det latinska ordet lux, ljus. I den svenska katolska kalendern fanns Lucia som helgondag fram till 1500-talet, men efter reformationen förlorade hon sin kyrkliga status. Kopplingen mellan namnet och ljuset fanns ändå kvar i folktron. Eftersom helgon firades på sin dödsdag hade hon fått en egen dag i den gamla helgonkalendern, 13 december, och den dagen är fortfarande Lucias namnsdag i svenska almanackan.

Från längsta natten till luciatåg

I den äldre julianska kalendern räknades den 13 december som årets längsta natt. Lucianatten var i bondesamhället både fest och fara: övernaturliga väsen ansågs röra sig i mörkret, och natten användes till spådomar inför den kommande vintern.

Den vitklädda Lucia dyker upp

Den vitklädda Lucia med ljus i håret är belagd redan 1764, då en Lucia med änglavingar och ljusstakar dokumenterades på Horns gods i Västergötland. Från 1820-talet finns också ett belägg från Skinnskatteberg, där en manlig tjänare bar levande ljus i håret.

Det moderna luciatåget

Det offentliga luciatåget går att datera exakt. Den 13 december 1927 anordnade tidningen Stockholms Dagblad Sveriges första offentliga luciatåg, en luciakarneval genom det elektriskt belysta Stockholm. Tåget utgick från Gustav Adolfs torg och återvände dit, och samlade in pengar till stadens fattiga.

Firandet blev en nationell angelägenhet först under 1950-talet, då seden med vitklädda luciatåg spred sig till skolor och arbetsplatser i hela landet.

Stjärngossar och en äldre tiggartradition

Bredvid lucia och hennes tärnor går ofta stjärngossar, pojkar i vita kläder med en spetsig hatt och en stjärna på en pinne.

Kostymen har rötter i en äldre sed där unga pojkar gick från dörr till dörr under julen, sjöng och bad om pengar utklädda till de tre vise männen eller andra bibliska gestalter. Den seden är äldre än det moderna luciatåget och levde länge kvar för sig innan den smälte samman med luciafirandet under 1900-talet.

Så firas lucia i dag

Ett luciafirande inleds nästan alltid med ett tåg där lucia, i vit klänning och ljuskrona, går först, följd av tärnor, stjärngossar och ibland pepparkaksgubbar. Sången är oftast Sankta Lucia i någon av de svenska eller italienska varianterna, tillsammans med andra jul- och luciasånger.

Skolorna firar under skoldagen och många arbetsplatser bjuder på lucia med fika under förmiddagen, medan kyrkor och församlingar ofta lägger sina luciagudstjänster på kvällen.

Sången kommer från Italien

Melodin är den italienska “Sul mare luccica” (Santa Lucia), troligen med en folklig förlaga. Den svenska texten är yngre och skrevs först under 1920-talet, då den gavs ut i en sångbok samtidigt som luciafirandet växte i omfattning.

SVT:s Luciamorgon

SVT sänder ett eget luciaprogram varje år, SVT:s Luciamorgon, som har funnits sedan 1956, då under namnen Luciakväll och Luciajournal.

Sändningen börjar klockan 07.00 den 13 december och pågår ungefär en timme. Tåget filmas inne i en kyrka, en gammal herrgård eller ett slott, och både platsen och den utvalda lucian byts varje år. Lokala körer och skolor sjunger, ofta med några gästartister som solister.

Kritik mot lokala luciatävlingar

På många orter utses den lokala lucian fortfarande genom en tävling i lokaltidningen. Att kandidaterna bedöms efter utseende har ifrågasatts på senare år, och flera orter har haft svårt att få tjejer att ställa upp.

Lucia de kommande åren

Datumet ligger fast på 13 december, men veckodagen växlar.

Efter 2026 dröjer det till lördagen 2031 innan luciadagen på nytt landar på en helg. De fyra åren däremellan infaller den på en vardag, så de flesta skolor och arbetsplatser kan hålla sitt luciatåg precis på datumet.

Lucia i Finland

Utanför Sverige firas lucia framför allt i den svenskspråkiga delen av Finland. 1936 uppträdde den första kända lucian i Svenskfinland, vid ett arrangemang av föreningen Brage i Vasa. Hon räknas också som den första som visade sig utomhus i Finland.

Det rikstäckande firandet växte fram några år senare: Folkhälsan drog i gång en luciainsamling 1949, Hufvudstadsbladet gick in som medarrangör 1950, och sedan dess är det lucian som krönas i Helsingfors domkyrka som räknas som Finlands lucia.

Firandet är också ett av de tillfällen då finlandssvenskan syns och hörs i hela landet.

Lussekatter och andra traditioner

De saffransgula bullarna, lussekatter, går tillbaka på ett nederländskt julbröd som troligen kom till Göteborg redan på 1600-talet. Namnet lussekatt knöts senare till den 13 december, och saffranet blev vanligt först i slutet av 1800-talet.

I dag hör lussekatter, glögg och pepparkakor till nästan varje luciafirande. Pepparkakan är äldre än det moderna luciatåget och har en egen pepparkakans dag den 9 december, några dagar före lucia.