Lucia 2026: luciadagen och luciatåg

En folktradition utan röd status

Jul och nyår är röda dagar i almanackan. Lucia är det aldrig varit, trots att den 13 december hör till de mest firade dagarna på hela året, i skolor, kyrkor, föreningar och på arbetsplatser över landet.

2026 infaller dagen på en söndag, och när det händer lägger de flesta skolor och arbetsplatser sitt luciatåg på fredagen eller någon vardag strax innan i stället. Kyrkorna gör tvärtom: de håller kvar sina luciagudstjänster på själva datumet, oavsett veckodag.

Vem var Sankta Lucia?

Sankta Lucia var en kristen martyr från Syrakusa på Sicilien. Enligt traditionen dödades hon år 304, under kejsar Diocletianus förföljelser av kristna.

Berättelsen beskriver henne som en ung kvinna från en förmögen familj. Redan som barn ska hon ha bestämt sig för att aldrig gifta sig och för att ge bort sin egendom till de fattiga. Inom katolsk tradition räknas hon som skyddshelgon för blinda.

Namnet Lucia kommer från det latinska ordet lux, ljus. I den svenska katolska kalendern fanns Lucia som helgondag fram till 1500-talet, men efter reformationen förlorade hon sin kyrkliga status. Kopplingen mellan namnet och ljuset levde ändå kvar i folktraditionen. Eftersom helgon firades på sin dödsdag fick hon en egen dag i den gamla helgonkalendern, 13 december, som lever kvar som Lucias namnsdag i dagens svenska almanacka.

Från längsta natten till luciatåg

I den äldre julianska kalendern räknades den 13 december som årets längsta natt. Lucianatten förknippades i det äldre bondesamhället med både fest och fara, med föreställningar om övernaturliga väsen som rörde sig i mörkret och med spådomar inför den kommande vintern.

Den vitklädda Lucia dyker upp

Den vitklädda Lucia med ljus i håret är belagd betydligt tidigare än många tror. Redan 1764 finns en vitklädd Lucia med änglavingar och ljusstakar dokumenterad på Horns gods i Västergötland.

Från 1820-talet finns också ett belägg från Skinnskatteberg, där en manlig tjänare bar levande ljus i håret.

Det moderna luciatåget

Det moderna, offentliga luciafirandet är betydligt yngre och går att datera exakt. Den 13 december 1927 anordnade tidningen Stockholms Dagblad Sveriges första offentliga luciatåg, en luciakarneval genom det elektriskt belysta Stockholm. Tåget utgick från Gustav Adolfs torg och återvände dit, och samlade in pengar till stadens fattiga.

Firandet blev en nationell angelägenhet först under 1950-talet, då seden med vitklädda luciatåg spred sig till skolor och arbetsplatser i hela landet.

Stjärngossar och en äldre tiggartradition

Bredvid lucia och hennes tärnor går ofta stjärngossar, pojkar i vita kläder med en spetsig hatt och en stjärna på en pinne.

Kostymen har rötter i en äldre sed där unga pojkar gick från dörr till dörr under julen, sjöng och bad om pengar utklädda till de tre vise männen eller andra bibliska gestalter. Den tiggartraditionen är äldre än det moderna luciatåget och levde länge kvar som en egen sedvänja innan den smälte samman med luciafirandet under 1900-talet.

Luciatåg i skolor, kyrkor och på arbetsplatser i dag

I dag inleds de flesta luciafiranden med ett tåg där lucia, iklädd vit klänning och ljuskrona, går i spetsen följd av tärnor, stjärngossar och ibland pepparkaksgubbar. Sången är oftast Sankta Lucia i någon av de svenska eller italienska varianterna, tillsammans med andra jul- och luciasånger.

Sången kommer från Italien

Själva melodin till luciasången kommer ursprungligen från Italien, “Sul mare luccica” (Santa Lucia), troligen med en folklig förlaga. Den svenska texten är betydligt yngre och skrevs först under 1920-talet, då den gavs ut i en sångbok samtidigt som luciafirandet växte i omfattning.

Skolor på dagen, kyrkor på kvällen

Skolor firar vanligen lucia i samband med skoldagen, medan kyrkor och församlingar ofta lägger sina luciagudstjänster på kvällen. Många arbetsplatser bjuder på lucia med fika under förmiddagen.

SVT:s Luciamorgon

Vid sidan av skolornas och arbetsplatsernas egna tåg sänder SVT ett eget luciaprogram varje år, SVT:s Luciamorgon, som funnits sedan 1956, då under namnen Luciakväll och Luciajournal.

Sändningen börjar klockan 07.00 den 13 december och pågår ungefär en timme, med tåget filmat inne i en kyrka, en gammal herrgård eller ett slott. Platsen och den utvalda lucian byts varje år, och lokala körer och skolor sjunger, ofta tillsammans med några gästartister som solister.

Kritik mot lokala luciatävlingar

På många orter utses den lokala lucian fortfarande genom en tävling i lokaltidningen, men formen har ifrågasatts på senare år. Att bedöma kandidater efter utseende upplevs av allt fler som otidsenligt, och flera orter har haft svårt att få tjejer att ställa upp i tävlingarna.

Lucia de kommande åren

Datumet ligger fast på 13 december, men veckodagen växlar år för år, vilket avgör om skolor och arbetsplatser kan hålla luciatåget på själva dagen eller måste flytta det.

Efter 2026 dröjer det till lördagen 2031 innan luciadagen på nytt landar på en helg. De fyra åren däremellan infaller den på en vardag, så de flesta skolor och arbetsplatser kan hålla sitt luciatåg precis på datumet.

Lucia bland Sveriges grannar

Luciafirandet har fått ett eget liv utanför Sverige, framför allt i den svenskspråkiga delen av Finland. 1936 uppträdde den första kända lucian i Svenskfinland, vid ett arrangemang av föreningen Brage i Vasa. Hon räknas också som den första som visade sig utomhus i Finland.

Det rikstäckande firandet växte fram några år senare: Folkhälsan drog i gång en luciainsamling 1949, Hufvudstadsbladet gick in som medarrangör 1950, och sedan dess är det lucian som krönas i Helsingfors domkyrka som räknas som Finlands lucia.

Där har firandet också en språklig sida som saknas i Sverige: det är ett av de tillfällen då finlandssvenskan syns och hörs i hela landet.

Lussekatter och andra traditioner

De saffransgula bullarna, lussekatter, går tillbaka på ett nederländskt julbröd som troligen kom till Göteborg redan på 1600-talet. Namnet lussekatt knöts senare till den 13 december, medan tillsatsen av saffran blev vanlig först i slutet av 1800-talet.

I dag hör lussekatter, glögg och pepparkakor till de mest spridda inslagen i det svenska luciafirandet. Pepparkakan är betydligt äldre än det moderna luciafirandet och har en egen pepparkakans dag den 9 december, några dagar före lucia.