Suicidpreventiva dagen 2026: 10 september

Många som har tankar på att ta sitt liv berättar inte om det för någon. Suicidpreventiva dagen finns för att göra ämnet lättare att prata om, både för den som mår dåligt och för den som vill fråga.

Vad dagen handlar om

IASP, den internationella föreningen för suicidprevention, instiftade dagen 2003 och genomför den tillsammans med WHO. Den infaller den 10 september varje år, och 2026 är det en torsdag.

Sedan 2024 har dagen temat att förändra berättelsen om självmord (Changing the Narrative on Suicide), ett treårstema som IASP behåller till och med 2026. Temat går ut på att bryta myter och skam och göra det lättare att prata öppet om psykisk ohälsa.

Att fråga någon rakt ut om hen tänker på att ta sitt liv gör inte saken värre, även om många tror det. Frågan kan tvärtom göra det lättare för personen att berätta hur hen mår och söka stöd.

Så uppmärksammas dagen i Sverige

Suicide Zero, Mind och forskningscentret NASP vid Karolinska institutet ordnar seminarier, manifestationer och kampanjer. IASP uppmanar också var och en att tända ett ljus nära ett fönster klockan 20, till minne av dem som gått bort och som ett stöd för efterlevande.

Män är överrepresenterade i den svenska självmordsstatistiken, en fråga som också brukar lyftas kring internationella mansdagen och i samtalet om psykisk ohälsa bland killar och män.

Den nationella strategin

Sverige har sedan 2025 en samlad strategi för psykisk hälsa och suicidprevention, kallad Det handlar om livet. Den gäller 2025 till och med 2034 och har fyra övergripande mål och sju delmål. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen leder och följer upp arbetet tillsammans med en rad andra myndigheter.

Var du kan få stöd

Om du själv mår dåligt eller är orolig för någon i din närhet finns det flera ställen att vända sig till, dygnet runt och utan kostnad.

• Självmordslinjen, 90101 drivs av Mind. Den är gratis, öppen dygnet runt och du kan vara anonym. Du kan ringa eller chatta via mind.se.
• Bris, 116 111 är till för dig som är under 18 år. Den är gratis, öppen alla dagar även på natten, och du kan ringa, sms:a, chatta eller mejla utan att säga vem du är.
• 112 ringer du vid akut fara för någons liv.
• 1177 ger sjukvårdsrådgivning och hjälper dig vidare till rätt vård.

Du behöver inte ha rätt ord eller ett tydligt ärende för att höra av dig. Det räcker att det känns tungt.

Om du är orolig för någon annan

1177 har konkreta råd för den som misstänker att en närstående mår mycket dåligt:

• Fråga rakt ut. Du kan fråga precis så: “Har du tankar på att ta ditt liv?” Ett svar är bättre än att du går och gissar.
• Lyssna utan att komma med goda råd. Ställ hellre öppna följdfrågor och låt personen tänka i sin egen takt.
• Säg vad du känner. Berätta att du är orolig, till exempel att det gör dig ledsen att höra hur personen har det.
• Erbjud dig att följa med. Du kan ringa åt personen och gå med på besöket. Många behöver den sortens praktiska hjälp för att över huvud taget höra av sig till vården.
• Lämna inte personen ensam vid akut fara. Stanna kvar tills annan hjälp finns på plats och ring 112 eller kontakta en psykiatrisk akutmottagning.
• Ta hand om dig själv efteråt. Att vara stöd under lång tid är tungt, och du kan själv behöva prata med någon eller vända dig till en vårdcentral.