Suicidpreventiva dagen 2026: 10 september

Suicidpreventiva dagen, eller världsdagen för suicidprevention, uppmärksammas varje år den 10 september. 2026 infaller den på en torsdag. Dagen instiftades av IASP, den internationella föreningen för suicidprevention, och genomförs tillsammans med WHO.

Grundbudskapet är att självmord går att förebygga. Dagen finns för att sprida kunskap, minska skammen kring psykisk ohälsa och påminna om att det går att få hjälp.

Vad dagen handlar om

Världsdagen för suicidprevention hölls första gången 2003. Sedan dess uppmärksammas dagen den 10 september över hela världen.

Syftet är att flytta ett svårt ämne från tystnad till samtal. Många som har tankar på att ta sitt liv berättar inte om det, och dagen vill göra det lättare att både fråga och berätta.

Sedan 2024 samlas världsdagen kring temat att förändra berättelsen om självmord (Changing the Narrative on Suicide), ett treårstema som IASP behållit till och med 2026. Det handlar om att utmana myter och skam och i stället uppmuntra öppna, medkännande samtal om psykisk ohälsa.

Att våga fråga

En vanlig missuppfattning är att det blir värre om du frågar någon rakt ut om hen tänker på att ta sitt liv. Så är det inte. Frågan kan tvärtom göra det lättare för personen att berätta hur hen mår och söka stöd.

Så uppmärksammas dagen i Sverige

I Sverige märks dagen genom seminarier, manifestationer och kampanjer från organisationer som Suicide Zero, Mind och forskningscentret NASP vid Karolinska institutet. En återkommande tradition, enligt uppmaning från IASP, är att tända ett ljus nära ett fönster klockan 20 till minne av dem som gått bort och som ett stöd för efterlevande.

Män är överrepresenterade i den svenska självmordsstatistiken, en fråga som också brukar lyftas kring internationella mansdagen och i samtalet om psykisk ohälsa bland killar och män.

Den nationella strategin

Sverige har sedan 2025 en samlad strategi för psykisk hälsa och suicidprevention, kallad Det handlar om livet. Den gäller 2025 till och med 2034 och har fyra övergripande mål och sju delmål. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen leder och följer upp arbetet tillsammans med en rad andra myndigheter.

Var du kan få stöd

Om du själv mår dåligt eller är orolig för någon i din närhet finns det flera ställen att vända sig till, dygnet runt och utan kostnad.

• Självmordslinjen, 90101 drivs av Mind. Den är gratis, öppen dygnet runt och du kan vara anonym. Du kan ringa eller chatta via mind.se.
• Bris, 116 111 är till för dig som är under 18 år. Den är gratis, öppen alla dagar även på natten, och du kan ringa, sms:a, chatta eller mejla utan att säga vem du är.
• 112 ringer du vid akut fara för någons liv.
• 1177 ger sjukvårdsrådgivning och hjälper dig vidare till rätt vård.

Du behöver inte ha rätt ord eller ett tydligt ärende för att höra av dig. Det räcker att det känns tungt.

Om du är orolig för någon annan

1177 har konkreta råd för den som misstänker att en närstående mår mycket dåligt:

• Fråga rakt ut. Du kan fråga precis så: “har du tankar på att ta ditt liv?” Ett rakt svar ger dig klarhet i stället för att du ska behöva gissa.
• Lyssna utan att komma med goda råd. Ställ hellre öppna följdfrågor och låt personen tänka i sin egen takt.
• Säg vad du känner. Att sätta ord på din egen oro, som att det gör dig ledsen att höra hur personen har det, visar att du menar allvar.
• Erbjud dig att följa med. Många behöver praktisk hjälp för att över huvud taget höra av sig till vården, och du kan både ringa åt personen och gå med på besöket.
• Lämna inte personen ensam vid akut fara. Stanna kvar tills annan hjälp finns på plats och ring 112 eller kontakta en psykiatrisk akutmottagning.
• Ta hand om dig själv efteråt. Att vara stöd under lång tid är tungt, och du kan själv behöva prata med någon eller vända dig till en vårdcentral.