Riksdagsvalet 2026 hålls söndagen den 13 september, samtidigt som val till regioner och kommuner. Förtidsröstningen öppnar den 26 augusti och pågår fram till valdagen. Preliminära resultat kommer på valnatten, medan det slutgiltiga resultatet brukar vara klart cirka en vecka senare.
- Datum
- Period
- September
Brevröstning från utlandet startar den 30 juli, förtidsröstningen i Sverige den 26 augusti och valdagen är den 13 september.
Alltid andra söndagen i september
Datumet bestäms inte inför varje val. Vallagen slår fast att valdagen är den andra söndagen i september, vart fjärde år, så framtida valdagar går att räkna fram långt i förväg.
| Valår | Valdag |
|---|---|
| 2018 | 9 september |
| 2022 | 11 september |
| 2026 | 13 september |
| 2030 | 8 september |
Skillnaden mellan åren beror bara på vilken veckodag den 1 september infaller på. I år blir det söndagen den 13 september. Vallokalerna har öppet klockan 08.00–20.00, oftast i en skola eller annan samlingslokal i närområdet som anges på röstkortet. Valdagen är dessutom en av Sveriges allmänna flaggdagar, men bara de år riksdagsval hålls.
Tre val på en gång
Samma dag väljer svenska folket ledamöter till riksdagen, till regionfullmäktige och till kommunfullmäktige i landets 290 kommuner. Tre olika val, tre olika röstsedlar, men allt sker samma dag och räknas var för sig.
- Riksdagen. Riksdagsvalet avgör vilka partier som får de 349 mandaten.
- Regionfullmäktige. Regionvalet avgör vilka partier som styr regionen, med ansvar för bland annat sjukvården.
- Kommunfullmäktige. Kommunvalet avgör vilka partier som styr kommunen, med ansvar för till exempel skola och äldreomsorg.
Rösträtten skiljer sig mellan valen:
| Val | Vem får rösta |
|---|---|
| Riksdagsval | Svenskt medborgarskap, fyllda 18 år senast på valdagen |
| Region- och kommunval | Samma som riksdagsvalet, men även vissa utländska medborgare, till exempel EU-medborgare eller den som varit folkbokförd i Sverige i minst tre år |
Däremot hålls varken EU-val eller kyrkoval 2026. EU-valet ligger vart femte år och gick senast i juni 2024, kyrkovalet vart fjärde år och senast i september 2025. Båda återkommer 2029.
Förtidsrösta innan den 13 september
Den som inte kan eller vill rösta på valdagen kan förtidsrösta. Förtidsröstningen öppnar den 26 augusti 2026 och pågår till och med valdagen, i valfri förtidsröstningslokal i landet, till exempel bibliotek, köpcentrum eller kommunhus, oavsett var du är folkbokförd. På valdagen gäller däremot bara den vallokal som står på röstkortet, kopplad till din folkbokföringsadress.
Röstkorten börjar skickas ut den 15 augusti, drygt en vecka innan förtidsröstningen öppnar. En nyhet för valet 2026 är att de flesta väljare får sitt röstkort digitalt i stället för på papper. Röstkortet krävs ändå inte för att rösta, det räcker att legitimera sig i vallokalen eller förtidsröstningslokalen. Röstkortet fungerar inte som legitimation i sig, det bekräftar bara var och när du kan rösta.
Svenska medborgare utomlands kan brevrösta redan från den 30 juli. Förtidsröstning på ambassader och konsulat öppnar den 20 augusti.
Röstlängden, som avgör vilka som har rösträtt, fastställs den 14 augusti. Den som behöver rätta uppgifter i röstlängden har tid på sig till den 1 september.
Röstsedlar, personröstning och mandat
Tre typer av valsedlar
I vallokalen möter du tre typer av valsedlar: en vit utan tryckt partinamn där du skriver partiets namn för hand, en med bara partinamnet tryckt och en tredje med både partinamn och kandidatnamn. De två tryckta ligger framme på bord i lokalen, ordnade efter parti.
Personröstning
Vill du personrösta sätter du ett kryss i rutan framför en kandidats namn. En kandidat som når gränsen kan bli vald före andra på listan, även om hen från början stod långt ner:
| Val | Gräns för personröstning |
|---|---|
| Riksdagsval | Minst 5 % av partiets röster i valkretsen |
| Regionval | Minst 5 %, samt minst 100 personröster |
| Kommunval | Minst 5 %, samt minst 50 personröster |
Golvet på 100 respektive 50 personröster gäller oavsett hur få röster partiet fått totalt i valkretsen.
Valkretsar och mandat
Riksdagsvalet delas in i 29 valkretsar, oftast en per län, men de största länen är delade i flera. Mandaten fördelas dels som fasta valkretsmandat baserade på befolkningsmängd, dels som utjämningsmandat, som ska få varje partis andel av riksdagens 349 platser att spegla partiets andel av rösterna i hela landet. Ger en beräkning ändå exakt lika stora tal mellan två partier, kandidater eller valkretsar avgör lotten, en regel i vallagen som sällan behöver användas i praktiken.
För att ett parti ska få mandat i riksdagen krävs minst 4 % av rösterna i hela landet, eller minst 12 % i en enskild valkrets.
Efter valet: räkning och regeringsbildning
Räkning av rösterna
Rösterna räknas preliminärt i vallokalerna redan på kvällen den 13 september, och de första resultaten brukar komma under valnatten. Den slutgiltiga sammanräkningen tar längre tid eftersom förtidsröster, brevröster och särskilda kontroller ska gås igenom. Ett fastställt slutresultat för riksdagsvalet brukar finnas ungefär en vecka efter valdagen.
Så bildas regeringen
Valet i sig avgör inte vem som blir statsminister, det avgörs under regeringsbildningen, som leds av riksdagens talman i en opolitisk roll. Talmannen kallar partiledarna till enskilda samtal, så kallade talmansrundor, för att bilda sig en uppfattning om vilken statsministerkandidat som har störst chans att accepteras av riksdagen. Ofta får en partiledare ett sonderingsuppdrag: att undersöka möjligheterna till en fungerande regering, ibland i samarbete med andra partier.
När talmannen har ett förslag på statsminister röstar riksdagen om det. Sverige använder negativ parlamentarism: förslaget går igenom så länge inte mer än hälften av riksdagens 349 ledamöter, det vill säga minst 175, röstar emot. Nedlagda röster räknas alltså inte som motstånd, så en regering kan tillträda utan att ha egen majoritet bakom sig.
Hur lång tid regeringsbildningen tar varierar kraftigt mellan olika val. Ibland är en ny regering på plats inom några veckor, ibland drar förhandlingarna ut på flera månader.
Opinionsmätningar är inte valresultat
Under sommaren och hösten publicerar flera institut opinionsundersökningar som visar hur partierna ligger till. Mätningarna bygger på urval av väljare och har alltid en felmarginal, ofta några procentenheter åt vardera hållet för ett enskilt parti. Riksdagens sammansättning avgörs först av rösterna, som räknas efter att vallokalerna stängt klockan 20.00 den 13 september.
Vanliga frågor
När är valdagen 2026?
Söndagen den 13 september 2026. Vallokalerna är öppna klockan 08.00 till 20.00.
När öppnar förtidsröstningen 2026?
Förtidsröstningen öppnar den 26 augusti 2026 och pågår fram till och med valdagen den 13 september.
Vad väljs egentligen i valet 2026?
Samma dag väljs ledamöter till riksdagen, till regionfullmäktige och till kommunfullmäktige.
Måste man ha röstkort för att rösta?
Nej. Det räcker att kunna legitimera sig i vallokalen eller förtidsröstningslokalen, röstkortet krävs inte längre. De flesta väljare får för övrigt sitt röstkort digitalt 2026 i stället för på papper.
Kan man rösta genom bud om man är sjuk eller sitter i fängelse?
Ja. Den som är sjuk, har en funktionsnedsättning, är gammal eller sitter frihetsberövad i häkte eller fängelse får rösta med bud, till exempel en anhörig, en vårdare eller en anställd på anstalten. Väljaren gör i ordning sin röst själv inför budet och ett vittne, budet får inte hjälpa till med själva röstningen.
Hur lång tid tar det innan man vet vem som blir statsminister?
Det varierar. Talmansrundor och sonderingar följer efter valet, men det finns ingen fast tidsgräns för hur länge en regeringsbildning får ta.
Kan man förtidsrösta i vilken kommun som helst?
Ja, förtidsröstning går att göra i valfri kommun i Sverige, inte bara i din hemkommun.
Vad händer om ett parti får under 4 procent av rösterna?
Partiet får inga mandat i riksdagen, även om det fått många röster på enskilda orter. Undantaget är om partiet i stället får minst 12 procent i en enskild valkrets.
Vad händer om två kandidater eller partier får exakt lika många röster?
Då avgör lotten. Vallagen slår fast att lotten avgör vilket parti, vilken kandidat eller vilken valkrets som får mandatet om en beräkning ger exakt lika stora tal. Det är ovanligt i riksdagsvalet, men kan inträffa i mindre kommuner där färre röster ligger bakom varje mandat.
Få Valet som en påminnelse i din egen kalender.