FN-dagen 2026: så uppmärksammas den i Sverige

FN-dagen firas varje år den 24 oktober, till minne av att FN-stadgan trädde i kraft samma datum 1945. Stadgan hade förhandlats fram och undertecknats av 50 länder redan i juni samma år vid en konferens i San Francisco.

Organisationen bildades ändå inte formellt förrän stadgan hade ratificerats av de fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet, däribland USA och Sovjetunionen, och av en majoritet av de övriga undertecknarna. Det är ikraftträdandet, inte undertecknandet, som räknas som FN:s födelsedag.

Vad var tanken med att bilda FN?

FN bildades i skuggan av andra världskriget, med målet att skapa ett permanent forum för internationellt samarbete och därmed minska risken för ett nytt världskrig. De ursprungliga 51 medlemsländerna lovade i stadgans inledning att “rädda kommande släktled undan krigets gissel”, samma formulering som fortfarande inleder FN-stadgan.

Bredare uppdrag i dag

I dag arbetar FN inom fler områden än fred och säkerhet, till exempel klimat, fattigdomsbekämpning, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd. Enligt Svenska FN-förbundet är FN-dagen ett tillfälle att både uppskatta det arbete som redan gjorts och att föra fram krav och kritik mot organisationen, snarare än en okritisk hyllningsdag.

Förbundet skriver att ingen annan global organisation har samma legitimitet eller genomslagskraft, samtidigt som medlemsländerna själva avgör hur mycket av FN:s löften som faktiskt infrias.

FN-dagen som flaggdag i Sverige

FN-dagen instiftades 1948 och är i dag en av Sveriges 18 allmänna flaggdagar, tillsammans med bland annat nationaldagen och Nobeldagen. Det innebär att flaggan går i topp vid statliga myndigheter och en del kommuner och skolor, men det ger ingen extra ledighet.

År 2026 infaller dagen på en lördag och märks därför knappt på arbetsplatser. De år då den ligger på en vardag syns den betydligt mer i skolor och på kontor.

Sveriges väg in i FN

Sverige var inte med bland de 51 länder som grundade FN 1945. Landet höll fast vid sin neutralitetspolitik under andra världskriget och skrev därför aldrig under Förenta nationernas deklaration, den överenskommelse mellan de allierade som senare blev grunden för FN-medlemskapet.

I stället fick Sverige söka medlemskap på samma sätt som andra nya länder, och den 19 november 1946 undertecknade utrikesminister Östen Undén FN-stadgan tillsammans med representanter för Island och Afghanistan, som blev medlemmar samma dag.

Sverige som aktiv medlem

Sedan dess har Sverige varit en av FN:s mer aktiva medlemmar, med återkommande platser i säkerhetsrådet och ett engagemang i fredsbevarande insatser och bistånd.

Hur märks dagen i praktiken?

Svenska FN-förbundet och dess lokalföreningar runt om i landet driver det mesta av det synliga firandet. Vanligast är föreläsningar och skolbesök, där föreningarna bjuds in för att prata om FN:s arbete. Varje termin skickas dessutom material ut till lärare, för att göra det enklare att ta upp FN i undervisningen.

Sveriges FN-skolor

Sveriges omkring 40 utsedda FN-skolor arbetar extra mycket med FN-frågor i sin undervisning året runt och gör ofta något särskilt av just den 24 oktober. Skolmaterialet handlar bland annat om de globala målen i Agenda 2030, mänskliga rättigheter och konfliktlösning, anpassat efter årskurs.

Firandet utanför Sverige

Utanför Sverige uppmärksammas dagen på liknande sätt i många länder, med flagghissning, öppna hus på FN-kontor och lokala evenemang som ländernas egna FN-förbund ordnar.