FN-dagen 2026: så uppmärksammas den i Sverige

FN-stadgan förhandlades fram och undertecknades av 50 länder redan i juni 1945, vid en konferens i San Francisco. Ändå dröjde det till 24 oktober samma år innan den trädde i kraft, sedan de fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet, däribland USA och Sovjetunionen, och en majoritet av de andra undertecknarna hade ratificerat den. Det är ikraftträdandet, inte undertecknandet, som räknas som FN:s födelsedag, och därför firas FN-dagen just detta datum varje år.

FN bildades i skuggan av ett världskrig

FN bildades med målet att skapa ett permanent forum för internationellt samarbete och minska risken för ett nytt världskrig. De ursprungliga 51 medlemsländerna lovade i stadgans inledning att “rädda kommande släktled undan krigets gissel”, samma formulering som fortfarande inleder FN-stadgan.

I dag arbetar organisationen inom betydligt fler områden än fred och säkerhet, som klimat, fattigdomsbekämpning, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd. Svenska FN-förbundet beskriver FN-dagen som ett tillfälle att både uppskatta det arbete som gjorts och föra fram krav och kritik mot organisationen, inte som en okritisk hyllningsdag. Ingen annan global organisation har FN:s legitimitet, skriver förbundet, men det är medlemsländerna själva som avgör hur mycket av löftena som infrias.

En flaggdag, inte en ledig dag

FN-dagen instiftades 1948 och är i dag en av Sveriges 18 allmänna flaggdagar, tillsammans med bland annat nationaldagen och Nobeldagen. Flaggan går i topp vid statliga myndigheter och en del kommuner och skolor, men dagen ger ingen extra ledighet. Nationaldagen är röd, FN-dagen är det inte, och statusen skiljer den från internationella kvinnodagen, som saknar flaggdagsstatus helt.

Datumet ligger fast varje år, så det är bara veckodagen som växlar. År 2026 infaller 24 oktober på en lördag och märks därför knappt på arbetsplatser; de år dagen ligger på en vardag syns den betydligt mer i skolor och på kontor.

Sverige gick med ett år efter grundandet

Sverige var inte med bland de 51 länder som grundade FN 1945. Landet höll fast vid sin neutralitetspolitik under andra världskriget och skrev därför aldrig under Förenta nationernas deklaration, den överenskommelse mellan de allierade som senare blev grunden för FN-medlemskapet.

I stället fick Sverige söka medlemskap på samma sätt som andra nya länder. Den 19 november 1946 undertecknade utrikesminister Östen Undén FN-stadgan tillsammans med representanter för Island och Afghanistan, som blev medlemmar samma dag. Sverige har sedan dess suttit i säkerhetsrådet i flera omgångar och deltagit i fredsbevarande insatser och bistånd.

Hur märks dagen i praktiken?

Svenska FN-förbundet och dess lokalföreningar står för mycket av det synliga firandet i Sverige:

• Årets skolmaterial har fokus på klimat och läggs ut gratis på förbundets webbplats den 1 oktober, med övningar för allt från förskola till gymnasium. Samma dag hålls en digital lärarfortbildning klockan 15.00 till 16.30 där materialet presenteras.
• Lokalföreningarna ordnar föreläsningar, skolbesök och egna evenemang runt om i landet.
• Landets 35 FN-skolor är gymnasier med ett löpande samarbete med förbundet, och de arrangerar varje år aktiviteter som ska öka elevers och lärares kunskap om internationella frågor.

Vid FN:s högkvarter i New York har dagen bland annat firats med en konsert i generalförsamlingens sal. Något årstema för 2026 har FN inte gått ut med; på FN:s egen sida beskrivs dagen i stället som ett tillfälle att bekräfta stadgans syften och principer.