Beredskapsveckan 2026: så förbereder du hushållet

Beredskapsveckan är en årlig temavecka om hemberedskap som Myndigheten för civilt försvar leder tillsammans med kommuner, länsstyrelser och frivilligorganisationer över hela landet.

Myndigheten hette fram till årsskiftet MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, men bytte namn den 1 januari 2026 efter ett riksdagsbeslut i november 2025. Namnbytet hänger ihop med ett bredare uppdrag: myndigheten ska leda, inrikta och samordna Sveriges civila försvar, i ett säkerhetsläge som regeringen själv beskriver som det allvarligaste sedan andra världskriget.

Vecka 39, varje höst

2026 hålls veckan 21-27 september, vecka 39. Veckonumret är alltid detsamma, så datumen flyttar sig några dagar mellan åren.

Temat är “Du är en del av Sveriges totalförsvar”, samma tema som 2025. Myndigheten valde att upprepa det för att göra planeringen enklare för kommuner och andra aktörer, och för att fortsätta trycka på samma budskap: beredskap är inte bara statens jobb utan något varje hushåll bidrar till.

Kampanjen hölls första gången 2017 under namnet Krisberedskapsveckan, då förlagd till maj. Den blev sedan en fast höstvecka i vecka 39, och namnet Beredskapsveckan har använts sedan 2023. I år arrangeras veckan för tionde gången.

Från 72 timmar till en vecka

I många år cirkulerade tumregeln att en svensk familj borde klara sig 72 timmar på egen hand vid en kris. Siffran kommer från kanadensiska och amerikanska beredskapskampanjer och spreds vidare via en del svenska kommuner. Myndigheten gick aldrig själv ut med den som en officiell rekommendation.

Försvarsberedningen föreslog i december 2017 att privatpersoner ska klara sin egen försörjning och omsorg i en hel vecka utan stöd från det offentliga. Regeringen beslutade 2020 att gå vidare med förslaget, och sedan 2024 använder myndigheten den ännu tydligare formuleringen “minst en vecka”.

Två saker ligger bakom. Långa strömavbrott och störningar i vatten- och livsmedelsförsörjningen kan pågå längre än tre dygn, och ju bättre hushållen klarar sig själva, desto mer kraft kan räddningstjänsten och andra myndigheter lägga där den behövs som mest.

Vad bör hemberedskapen omfatta?

Myndigheten för civilt försvar delar in hemberedskapen i några grundläggande områden:

• Mat och vatten för minst en vecka, helst sådant som går att äta och dricka utan el.
• Värme, till exempel filtar, varma kläder eller ett alternativt sätt att elda om el eller fjärrvärme faller bort.
• Ljus och kommunikation, som ficklampa, batteriradio och en laddad powerbank till mobilen.
• Mediciner, gärna ett förråd för omkring en månad om du är beroende av receptbelagda läkemedel.
• Kontanter, eftersom kortbetalning och andra digitala system kan sluta fungera vid ett längre strömavbrott.

Broschyren “Om krisen eller kriget kommer” hör ihop med samma skifte. Den skickades första gången ut till cirka 4,8 miljoner svenska hushåll i maj och juni 2018, första gången sedan kalla kriget som en svensk myndighet i bred skala kommunicerade om krigsberedskap direkt till allmänheten.

En omarbetad utgåva gick ut till över 5 miljoner hushåll mellan den 18 och 29 november 2024, med skarpare råd om bland annat civilplikt, psykisk motståndskraft, digital säkerhet och skydd mot flyganfall. Enligt civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin berodde uppdateringen på att säkerhetsläget hade försämrats sedan 2018 och att Sveriges Natomedlemskap gjorde den nödvändig.

Vad händer under veckan?

Beredskapsveckan är en gemensam kampanjvecka som många aktörer fyller med eget innehåll, inte ett enskilt evenemang på en plats. Mönstret har sett ungefär likadant ut sedan veckan blev en fast höstvecka: kommuner och länsstyrelser ordnar öppna hus, föreläsningar och utställningar om krisberedskap, medan frivilligorganisationer som Civilförsvarsförbundet och Röda Korset ofta finns på plats med praktiska tips. Skolor kan väva in ämnet i undervisningen, och arbetsplatser uppmuntras att prata beredskap på samma sätt som de redan gör med brandskydd.

Vad du möter beror på var du bor. Myndigheten sätter temat och ramarna, men varje kommun och länsstyrelse utgår från vad som är relevant just där: skogsbrandsrisk, översvämning eller långa vintrar med snöoväder.

Myndigheten testar Hesa Fredrik fyra gånger om året, så att signalen ska sitta redan innan den dag det gäller på riktigt.

Nytt material i år: “Sju dagar”

Kampanjmaterialet är ombyggt kring ett scenario som heter “Sju dagar”, ett långvarigt strömavbrott som slår mot både samhället i stort och din egen ort. Det är uppdelat på sju områden: kommunikation, vatten, värme, mat, pengar, liv och hälsa samt grannar. Till scenariot hör en webbutbildning som tar omkring 15 minuter, en vikfolder på svenska och engelska, ett informationsblad på lättläst svenska, bilder och en guide för sociala medier.

Sju nya hemberedskapsfilmer ska ersätta de så kallade Heidi-filmerna från 2017. De var utlovade till augusti, men den 1 september låg de fortfarande i slutproduktion och myndigheten skrev att de släpps inom kort. Materialet är gratis att använda för kommuner, skolor, företag och föreningar, och kampanjens hashtagg är #beredskapsveckan.