Beredskapsveckan 2026: så förbereder du hushållet

Beredskapsveckan är en årlig temavecka om hemberedskap som Myndigheten för civilt försvar leder tillsammans med kommuner, länsstyrelser och frivilligorganisationer över hela landet.

Myndigheten hette fram till årsskiftet MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, men bytte namn den 1 januari 2026 efter ett riksdagsbeslut i november 2025. Namnbytet hänger ihop med ett bredare uppdrag: myndigheten ska leda, inrikta och samordna Sveriges civila försvar, i ett säkerhetsläge som regeringen själv beskriver som det allvarligaste sedan andra världskriget.

Datum, tema och historik

2026 hålls veckan 21-27 september, vecka 39. Kampanjen ligger på samma vecka varje höst, men själva datumen flyttar sig några dagar mellan åren beroende på hur veckorna faller i kalendern.

Temat är “Du är en del av Sveriges totalförsvar”, samma tema som 2025. Myndigheten valde att upprepa det för att göra planeringen enklare för kommuner och andra aktörer, och för att fortsätta trycka på samma budskap: beredskap är inte bara statens jobb utan något varje hushåll bidrar till.

Kampanjen hölls första gången 2017 under namnet Krisberedskapsveckan, då förlagd till maj. Den blev sedan en fast höstvecka i vecka 39, och namnet Beredskapsveckan har använts sedan 2023. 2026 arrangeras veckan för tionde gången.

Från 72 timmar till en vecka

I många år cirkulerade tumregeln att en svensk familj borde klara sig 72 timmar på egen hand vid en kris. Siffran kommer från kanadensiska och amerikanska beredskapskampanjer och spreds vidare via en del svenska kommuner. Myndigheten gick aldrig själv ut med den som en officiell rekommendation.

Försvarsberedningen föreslog i december 2017 att privatpersoner ska klara sin egen försörjning och omsorg i en hel vecka utan stöd från det offentliga. Regeringen beslutade 2020 att gå vidare med förslaget, och sedan 2024 använder myndigheten den ännu tydligare formuleringen “minst en vecka”.

Bakgrunden är två saker. Kriser som långa strömavbrott eller störningar i vatten- och livsmedelsförsörjningen kan pågå längre än tre dygn, och ju bättre hushållen klarar sig själva, desto mer kraft kan räddningstjänsten och andra myndigheter lägga där den behövs som mest.

Vad bör hemberedskapen omfatta?

Myndigheten för civilt försvar delar in hemberedskapen i några grundläggande områden:

• Mat och vatten för minst en vecka, helst sådant som går att äta och dricka utan el.
• Värme, till exempel filtar, varma kläder eller ett alternativt sätt att elda om el eller fjärrvärme faller bort.
• Ljus och kommunikation, som ficklampa, batteriradio och en laddad powerbank till mobilen.
• Mediciner, gärna ett förråd för omkring en månad om du är beroende av receptbelagda läkemedel.
• Kontanter, eftersom kortbetalning och andra digitala system kan sluta fungera vid ett längre strömavbrott.

Broschyren “Om krisen eller kriget kommer” hör ihop med samma skifte. Den skickades första gången ut till cirka 4,8 miljoner svenska hushåll i maj och juni 2018, första gången sedan kalla kriget som en svensk myndighet i bred skala kommunicerade om krigsberedskap direkt till allmänheten.

En omarbetad utgåva gick ut till över 5 miljoner hushåll mellan den 18 och 29 november 2024, med skarpare råd om bland annat civilplikt, psykisk motståndskraft, digital säkerhet och skydd mot flyganfall. Enligt civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin berodde uppdateringen på att säkerhetsläget hade försämrats sedan 2018 och att Sveriges Natomedlemskap gjorde den nödvändig.

Vad händer under veckan?

Beredskapsveckan är en gemensam kampanjvecka som många aktörer fyller med eget innehåll, inte ett enskilt evenemang på en plats. Mönstret har sett ungefär likadant ut sedan veckan blev en fast höstvecka: kommuner och länsstyrelser ordnar öppna hus, föreläsningar och utställningar om krisberedskap, medan frivilligorganisationer som Civilförsvarsförbundet och Röda Korset ofta finns på plats med praktiska tips. Skolor kan väva in ämnet i undervisningen, och arbetsplatser uppmuntras att prata beredskap på samma sätt som de redan gör med brandskydd.

Vad du möter beror på var du bor. Varje kommun och länsstyrelse utgår från vad som är relevant just där, till exempel skogsbrandsrisk, översvämning eller långa vintrar med snöoväder. Den nationella myndigheten sätter ramarna och temat, men det är lokala aktörer som avgör vad du som invånare möter under just din vecka 39.

Beredskapsveckan hänger också ihop med det svenska varningssystemet i stort. Myndigheten testar Hesa Fredrik fyra gånger om året för att du ska känna igen signalen den dag det gäller på riktigt. Den vilar på samma tanke: kunskap som sitter redan innan krisen är värd mer än instruktioner som delas ut mitt i den.