Påskdagen 2027: söndag 28 mars

Påskdagen är påskhelgens kyrkliga huvuddag och firas till minne av Jesu uppståndelse. Nästa påskdag infaller söndagen 28 mars 2027. Datumet är rörligt och räknas fram på nytt varje år efter en regel som är äldre än den kalender vi använder i dag.

Påskdagens datum de närmaste åren

Påskdagen kan inte hamna på någon annan veckodag, eftersom beräkningsregeln pekar ut just en söndag. Långfredagen och annandag påsk räknas i sin tur från påskdagen, två dagar före respektive en dag efter. Med påskdagen förskjuts hela påskhelgen.

Röd dag i lagen, men aldrig en extra ledig dag

Lag (1989:253) om allmänna helgdagar nämner påskdagen vid namn, men på ett annat ställe i paragrafen än påskens övriga röda dagar. Långfredagen och annandag påsk står i uppräkningen av namngivna helgdagar. Påskdagen står i stället i klausulen om söndagar, tillsammans med pingstdagen.

Placeringen har en enkel förklaring. Påskdagen och pingstdagen är alltid söndagar och skulle vara helgdagar även om lagen inte nämnde dem vid namn. För den som arbetar måndag till fredag betyder det att påskdagen inte tillför något: av påskens tre röda dagar är det bara långfredagen och annandag påsk som ger en ledig vardag extra.

Röddagsstatusen märks ändå. Myndigheter håller stängt, posten delas inte ut och kollektivavtalens helgtillägg gäller på samma sätt som andra helgdagar.

Påskdagen är också flaggdag

Påskdagen finns dessutom med i förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar. Statliga myndigheter och offentliga byggnader ska flagga på påskdagen, medan privatpersoner inte har något krav på sig.

Flaggdag och röd dag är två skilda saker som ofta blandas ihop. Flera svenska flaggdagar, som kungens namnsdag och FN-dagen, är vanliga arbetsdagar. Påskdagen är båda delarna samtidigt.

Så räknas påskdagens datum fram

Regeln går tillbaka på kyrkomötet i Nicaea år 325: påskdagen firas den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen.

Två begrepp som inte betyder vad de låter som

Vårdagjämningen är i beräkningen låst till 21 mars. Den astronomiska vårdagjämningen kan infalla 19, 20 eller 21 mars beroende på år, men det påverkar inte påskdatumet. Kalenderreformen fastställde 21 mars som fast referenspunkt.

Fullmånen är inte den astronomiska fullmånen utan en ecklesiastik fullmåne, alltså den fjortonde dagen i en tabellmånad hämtad ur kyrkans egna måntabeller. Tabellerna stämmer ungefär med månens verkliga faser, men inte exakt, så den kyrkliga fullmånen kan ligga ett dygn vid sidan av den man ser på himlen. Hamnar de två på olika sidor om en söndag ger tabellen ett annat påskdatum än en blick mot himlen skulle ge.

Därför vandrar påsken drygt en månad

Den kyrkliga månmånaden är kortare än kalendermånaden, så den kyrkliga fullmånen landar på olika datum olika år. Tidigast kan den infalla 21 mars, och om den dagen är en lördag blir påskdagen 22 mars. Senast kan den infalla 18 april, och om den dagen är en söndag flyttas påskdagen till söndagen därpå, alltså 25 april.

Ytterlägena är ovanliga:

• 25 april inträffade senast 1943 och blir nästa gång 2038.
• 22 mars inträffade senast 1818 och återkommer inte förrän 2285.

Ortodoxa påskdagen räknas i en annan kalender

Den ortodoxa påsken använder samma grundregel men tillämpar den i den julianska kalendern, som i dag ligger tretton dagar efter den gregorianska. Datumen sammanfaller därför bara vissa år.

Kyrkoårets glädjedag

Nordiska museet beskriver påskdagen som glädjedagen och den största högtiden i kyrkoåret, och menar att påsken egentligen börjar först vid midnatt mot påskdagen, i och med uppståndelsen. Svenska kyrkan ställer å sin sida julen och påsken sida vid sida som kyrkoårets två största och viktigaste högtider.

Svenska kyrkan beskriver dessutom varje söndag under året som en påminnelse om påskdagen.

I kyrkorummet syns skiftet direkt. Fastetidens lila byts mot vitt.

Påskdagen förr: dagen då fastan tog slut

Enligt Institutet för språk och folkminnen avslutade påskdagen den fyrtio dagar långa fastan. Det som varit förbjudet blev tillåtet igen, framför allt kött och ägg, och övergången firades med rejäla festmåltider på både påskdagen och annandagen.

Till dagens seder hörde att picka ägg: två personer stötte ihop de smala ändarna på varsitt kokt ägg för att se vems som höll. Leken lever kvar i många familjer.

I det gamla bondesamhället fanns dessutom föreställningen att den som steg upp tidigt på påskdagen kunde få se solen dansa av glädje över uppståndelsen.