Ortodoxa julen 2027 infaller torsdagen den 7 januari hos de kyrkor som följer den julianska kalendern, som den ryska och serbiska. Alla ortodoxa firar dock inte då: den grekiska, rumänska och bulgariska kyrkan firar julen den 25 december som i väst.
- Datum
- Period
- Januari
Trots att miljoner firar är den 7 januari inte röd dag här. Och den som firar äter inte upp sig kvällen före: julafton den 6 januari är fastans strängaste dag, och fastan bryts först på juldagen.
Datumet skiljer sig inte för att kyrkorna räknar med ett annat födelsedatum för Jesus, utan för att de räknar efter en annan kalender. De som firar den 7 januari lägger julen på den 25 december precis som i väst, fast enligt den julianska kalendern, som i dag ligger 13 dagar efter den gregorianska vi använder till vardags. Glappet uppstod när påven Gregorius XIII justerade kalendern 1582. Många ortodoxa kyrkor följde inte med, och en del gör det fortfarande inte.
Så länge skillnaden är 13 dagar ligger ortodoxa julen kvar på 7 januari, 2027 en torsdag. Först efter år 2100 växer skillnaden till 14 dagar, och då flyttas firandet till 8 januari.
Vilka firar när
Skiljelinjen går inte mellan öst och väst, utan mellan två kalendrar inom ortodoxin själv.
- 7 januari (julianska kalendern). Den ryska, serbiska och georgiska ortodoxa kyrkan samt patriarkatet i Jerusalem firar då. Ryska kyrkan är den största av dem.
- 25 december (reviderade julianska kalendern, infördes 1923). Den grekiska, rumänska, bulgariska och cypriotiska kyrkan hör till dem som firar då.
Sammanlagt firar omkring 250 miljoner människor jul den 7 januari.
Kopterna firar samma dag av ett annat skäl
Den koptiska kyrkan med rötter i Egypten firar också den 7 januari. Kopterna räknas inte till de östligt ortodoxa kyrkorna utan till de österländskt ortodoxa, och de följer sin egen koptiska kalender.
Där ligger julen fast på den 29 kiahk. Den koptiska kalendern lägger in en skottdag vart fjärde år på samma sätt som den julianska, och har därför halkat lika långt efter den gregorianska. Datumet blir alltså detsamma, men räkningen bakom är en annan.
Fastan och firandet
Firandet börjar långt före den 7 januari.
Fastan före jul
Julfastan varar fyrtio dagar. För de julianska kyrkorna pågår den till och med julafton den 6 januari, som är fastans strängaste dag, och bryts först på juldagen den 7 januari. Under fastan avstår man traditionellt från kött, ägg och mejeriprodukter, och ofta även fisk, med vissa lättnader på lördagar och söndagar. De sista dagarna före jul skärps fastan, och då avstår man från fisk även på helgen.
Badnjak och fastemåltiden
Julafton heter Badnje veče på serbiska. Kvällens sed är badnjak: en ekgren eller en ung ek hämtas och bränns, som en symbol för veden som värmde stallet där Jesus föddes. På kvällen samlas familjen till en särskild måltid, men den följer fortfarande fastans regler.
Ortodoxa julen i Sverige
Ortodoxa församlingar runt om i landet firar dagen. Många av dem har vuxit genom invandring från Serbien, Ryssland och Georgien, där kyrkan följer den julianska kalendern.
Ortodoxa påsken räknas på samma sätt, efter den julianska kalendern, medan den svenska julen följer den gregorianska och alltid infaller den 25 december.
Vanliga frågor
Varför firar ortodoxa kyrkan jul den 7 januari?
De ortodoxa kyrkor som firar då räknar fortfarande tiden efter den gamla julianska kalendern, som ligger 13 dagar efter vår gregorianska kalender. De firar Kristi födelse den 25 december enligt sin egen kalender, vilket motsvarar den 7 januari i den kalender vi använder till vardags.
Firar alla ortodoxa kristna jul den 7 januari?
Nej. Den ryska, serbiska och georgiska kyrkan firar den 7 januari, men den grekiska, rumänska och bulgariska kyrkan gick på 1920-talet över till en reviderad kalender och firar julen den 25 december, samma dag som i Sverige. Det handlar alltså inte om en skillnad mellan öst och väst, utan om olika kalendrar inom ortodoxin.
Är ortodoxa julen en röd dag i Sverige?
Nej. Den 7 januari är en vanlig arbetsdag i Sverige. De svenska röda dagarna följer helgdagslagen, där det är juldagen den 25 december och annandag jul den 26 december som är helgdagar, inte den ortodoxa julen.
Hur firas ortodoxa julen?
Firandet inleds efter en fyrtio dagar lång fasta. Julafton den 6 januari är fastans strängaste dag med en särskild fastemåltid på kvällen, och själva fastan bryts först på juldagen den 7 januari, då gudstjänst hålls och familjen samlas till festmåltid. Hos serberna hämtas och bränns en ekgren, badnjak, på julafton.
Få Ortodoxa julen som en påminnelse i din egen kalender.