Koloniträdgårdens dag 2027: 31 juli

En koloniträdgård är ett större markområde, indelat i mindre kolonilotter som hyrs ut till privatpersoner genom en lokal koloniträdgårdsförening. På lotten kan det finnas en enkel kolonistuga eller ett litet växthus, men vad som får byggas skiljer sig mellan föreningar och kommuner.

Koloniträdgårdens dag är tänkt att visa upp den här odlingskulturen för alla som inte själva har en lott. Enligt Koloniträdgårdsförbundet handlar dagen om att hylla gemenskapen och hållbarheten i rörelsen och bjuda in allmänheten att uppleva kolonirörelsens kulturarv.

Varför ligger dagen inte på samma datum varje år?

Dagen följer regeln sista lördagen i juli i stället för ett fast kalenderdatum, så datumet vandrar ett par dagar fram och tillbaka mellan åren beroende på hur veckodagarna faller. Till jämförelse ligger Kanelbullens dag alltid den 4 oktober.

2027 infaller dagen lördagen den 31 juli. Så här ser det ut de närmaste åren:

Dagen hamnar mitt i sommarlovet, när många barnfamiljer redan är lediga och har tid att ta en helgpromenad till en koloniträdgård.

Vad innebär dagen i praktiken?

Det finns inget centralt program med en fast plats eller ett gemensamt klockslag. Koloniträdgårdsförbundet, den rikstäckande organisationen för landets koloniträdgårdsföreningar, sprider bara idén och ger förslag på aktiviteter. Sedan är det upp till varje enskild förening att avgöra om och hur de vill delta.

Det här är de vanligaste aktiviteterna som föreningarna brukar erbjuda.

• Öppen trädgård betyder att ett helt koloniområde eller enstaka lotter visas upp för besökare.
• Smaka på nyskördat kan vara bär, grönsaker eller örter direkt från odlarnas egna land.
• Guidade rundvandringar ordnas för grannar, allmänhet eller lokalpolitiker.
• Barnaktiviteter brukar vara en tipspromenad om träd, fåglar och insekter.
• Kurser hålls i till exempel kompostering eller insektshotell.

Föreningar som vill göra något större kan söka ett mindre verksamhetsbidrag direkt från Koloniträdgårdsförbundet, avsett för studier och lokal utåtriktad verksamhet. Skillnaderna mellan orter är stora: vissa koloniområden bjuder in hela grannskapet en given lördag, andra märker knappt av dagen alls.

Koloniträdgårdarnas roll i dagens städer

Koloniträdgårdarna är i dag mer omtalade än tidigare, och inte bara som platser att odla potatis på. Koloniträdgårdsförbundet driver ett eget miljödiplomeringsprogram som ska hjälpa lokala föreningar att odla mer hållbart, gynna den biologiska mångfalden på sina områden och bidra till FN:s globala hållbarhetsmål på lokal nivå.

Förbundet beskriver odlings- och stuglotterna som en naturlig del av grönare, mer hållbara och socialt levande städer snarare än en kvarleva från en annan tid. Ett koloniområde med gamla fruktträd, komposthögar och blommande rabatter kan fungera som en grön oas för pollinatörer och insekter mitt i annars hårdgjord stadsmark.

Den sociala sidan väger minst lika tungt. En kolonilott sköts sällan i enskildhet utan blir en plats där grannar möts över staketet, byter plantor och hjälper varandra med vattningen när någon är bortrest. Det är den gemenskapen Koloniträdgårdens dag försöker visa upp för besökare som annars aldrig sätter foten innanför grindarna.

Kolonirörelsen är över 100 år gammal

Förbundet bildades 1921, men koloniträdgårdar fanns i Sverige långt tidigare.

Från Danmark och Tyskland till Pildammskolonin

Koloniträdgårdsrörelsen kom till Sverige från Danmark och Tyskland i slutet av 1800-talet. Städerna växte snabbt och arbetarfamiljer som flyttade dit behövde både mat och en bit frisk luft nära hemmet.

Pildammskolonin i Malmö, etablerad 1895, räknas som landets första koloniträdgårdsförening. Från början handlade odlingen om överlevnad snarare än fritidsintresse: fattiga stadsbor fick en egen lott att odla mat på, en funktion kolonilotterna fyllde ännu tydligare under båda världskrigen.

Förbundet bildas 1921

Koloniträdgårdsförbundet bildades 1921. Stockholmspolitikern Anna Lindhagen var en av pionjärerna bakom förbundet. I dag samlar förbundet 236 medlemsföreningar med omkring 24 400 kolonister runt om i landet.

Kända koloniområden i Stockholm, Göteborg och Malmö

Koloniträdgårdar finns över hela landet, men de tre storstäderna visar hur olika stor rörelsen har blivit.

Stockholm

Region Stockholms koloniträdgårdar samlar över 70 föreningar och omkring 7 000 kolonister, vilket gör den till förbundets största region. Ett av stadens mest kända områden är Tantolunden på Södermalm. Där växte tre koloniträdgårdsföreningar fram mellan 1917 och 1919: Tanto Södra, Tanto Norra och Tanto Mindre. Stockholms stad hade nyss delat ut gratis sättpotatis till invånare som ville odla mitt i staden, under matbristen kring första världskriget.

Göteborg

Göteborgs koloniträdgårdar samlas i Föreningen Göteborgs Koloniträdgårdar, bildad 1905, som i dag omfattar ett tjugotal medlemsföreningar i Göteborg och Mölndal. Slottsskogskolonien i Majorna har varit ett koloniområde sedan 1916 och håller portarna öppna för besökare stora delar av odlingssäsongen, med extra inbjudan till allmänheten kring bland annat påsk och midsommar.

Malmö

Malmö stad räknar 16 koloniområden inom kommunen. Ett av dem är Zenith koloniområde, vars förening grundades 1909 och som räknas som ett av både Malmös och Sveriges äldsta, drygt ett decennium efter Pildammskolonin i samma stad.

Är dagen kopplad till skolan eller myndigheter?

Nej. Koloniträdgårdens dag styrs inte av någon myndighet och finns inte med i skolornas terminsplanering. Den sprids av en egen organisation snarare än av staten.

Koloniträdgårdens dag 2026

2026 hölls dagen lördagen den 25 juli, samma regel som gäller för 2027. Precis som vanligt bestämde varje koloniförening själv om och hur den skulle delta, och ingen central källa sammanställde i efterhand vilka områden som faktiskt öppnade sina grindar. Vill du se vad som gäller lokalt är den lokala föreningens egen hemsida eller Facebook-sida fortfarande bästa källan.