Sjusovardagen 2026: myten om de sju sovarna

Varför ska man akta sig för att sova länge?

Gammal svensk folktro säger att den som sover länge just på morgonen 27 juli blir en sjusovare, alltså någon som försover sig eller är loj resten av sommaren. Institutet för språk och folkminnen skriver att den som sover länge just den här dagen “kommer att göra det hela året”. På sina håll blev det mer handgripligt än så: den som sov för länge riskerade att väckas med ris och skämtpresenter av familj eller vänner.

Från officiell helgondag till kuriosa

Sjusovardagen togs in i den svenska almanackan redan 1680 och fanns kvar som officiell helgondag fram till år 1900, då den till slut ströks ur kalendern. I dag lever den kvar som temadag och kuriosa snarare än som röd dag eller allmän helgdag, och den påverkar varken skolor, banker eller myndigheter.

Datumet ligger fast år efter år, det är bara veckodagen som ändras:

Legenden om de sju sovarna

Namnet på dagen kommer inte från Sverige, utan från en betydligt äldre kristen legend. Institutet för språk och folkminnen beskriver den kort: sju kristna ynglingar från Anatolien, ungefär det asiatiska Turkiet, gömde sig i en grotta och sov där i nära 200 år. När de vaknade trodde de sig ha sovit bara en enda natt.

Dagen var tillägnad just de sju, så länge 27 juli stod som helgondag i den svenska kalendern.

Varianter i folkminnena

I det folkliga berättandet gick legenden i flera versioner, vilket syns i Isofs egna samlingar. En uppteckning från Värmland 1928 handlar om tre män som sov i 700 år. När de vaknade kände ingen igen dem, och deras mynt gällde inte längre. En uppteckning från Närke 1937 låter sju män sova i 300 år och vakna hungriga, och först när de ska köpa bröd förstår de hur länge de sovit.

Det är från legenden om de sju långsovarna vi har fått ordet sjusovare om den som sover länge. Därifrån kommer också namnet på dagen.

Vad säger bondepraktikan om vädret?

Sjusovardagen dyker också upp bland bondepraktikans gamla väderregler. SMHI citerar en ålderdomlig variant: regnar det på sjusovardagen väntar regn i sju veckor och en besvärlig skörd.

Dagen ligger tre dagar efter fruntimmersveckan, som bär på samma sorts rykte: att just den perioden skulle vara blötare än andra. SMHI har synat båda och hittar inget stöd för någotdera.

Botvid, som har namnsdag dagen efter, fick i folktron rollen som motvikt. “Det sjusovare fele, de kan Botvid hele” ska ha varit ett gammalt talesätt om att Botvid kunde rätta till det sjusovardagen ställt till med.

SMHI: kulturhistoria, inte pålitlig prognos

SMHI skriver själva att bondepraktikan hör hemma som kulturhistoria snarare än pålitlig väderprognos, och att redan Carl von Linné ansåg att boken hade råkat i vanrykte och räknades som löjligt skrock. Reglerna är alltså underhållning från en tid utan väderprognoser, inte något att basera semesterplaneringen på.

Sjusovardagen i Linköping

Bakom det linköpingska firandet står Wiknings-Commissionen, ett ordenssällskap som Lars Gideon Wikbladh och tre vänner grundade 1839 som en skämtsam parodi på tidens högtidliga och hemlighetsfulla ordenssällskap. Sällskapet har omkring 600 registrerade medlemmar och cirka 250 aktiva, och delar årligen ut stipendier till skolor i Linköpings kommun. Varje medlem får ett eget Wikningsnamn kopplat till yrke och intressen, och sällskapet leds i dag av en stormästare, för närvarande Claes Bille.

Sju rätter, sju supar och fyrverkeri över city

Själva firandet följer samma mönster varje år: en bankett med sju sorters förrätter, varmrätter och desserter, sju supar och till sist ett stort fyrverkeri som hörs över stora delar av Linköpings innerstad. Traditionen har hållit i sig i mer än 185 år.

En sommardag utan ledighet

Sjusovardagen är ingen röd dag och ger ingen ledighet. Den ligger mitt i barnens sommarlov. Precis som seden att lägga sju sorters blommor under kudden på midsommar är den ett skrock som levt kvar i kalendern långt efter att folk slutade tro på det.

Skulle du råka försova dig den 27 juli vet du i alla fall vad du kan skylla på.