Republiken Jämtlands nationaldag 2026 infaller torsdagen den 23 juli. Sedan 2018 firas dagen då, till minne av att Jämtlandsflaggan hissades första gången på Storsjöyran 1983. Det historiska, ursprungliga datumet är dock 12 mars.
- Datum
- Period
- Juli
Vill du se presidentens tal, som drar stor publik, ska du inte bara notera 23 juli. Talet hålls på Storsjöyrans lördagskväll, och 2026 infaller den kvällen först 1 augusti, mer än en vecka efter själva nationaldagen.
Vilket datum gäller, 12 mars eller 23 juli?
Republiken Jämtland har egentligen två datum att hålla reda på.
Det historiska datumet: 12 mars
Det ursprungliga är 12 mars, ett datum föreningens egen historik knyter till alltinget Jamtamot, som redan på 930-talet hölls på Bynäset på Frösön just den vecka då 12 mars inföll. I samband med tinget hölls också Jamtamotsmarknaden, en mötesplats för bönder med varor, mat och kultur.
När marknaden flyttade in till Östersund 1798 döptes den om till Gregoriemarknaden, efter Gregoriusdagen som också inföll 12 mars. Den hålls fortfarande i dag. Marknaden låg nere från 1914 och startade upp igen först i samband med Östersunds 200-årsjubileum 1986. Men sedan 2018 är det inte 12 mars som firas i praktiken.
Varför firandet flyttades till 23 juli
Föreningen bakom republiken beslutade då att flytta själva firandet till 23 juli, samma datum som Jamtska flaggans dag. Skälet är rätt jordnära: 12 mars krockar med sportlovet, då de flesta jämtar är upptagna med skidåkning och inte har ork över för nationaldagsfirande. Föreningens egen motivering är att det är enklare att flytta firandet än att flytta sportlovet.
23 juli, dagen då Jämtlandsflaggan hissades för första gången 1983 under Storsjöyran i Östersund, låg redan nära den tid på året då folk faktiskt samlas. 12 mars finns kvar som ett historiskt märkesdatum, men märks knappt i praktiken.
Sex flaggdagar under året
Nationaldagen är bara ett av flera datum då jämtlandsflaggan enligt föreningens egen tradition har särskild betydelse:
| Datum | Vad dagen markerar |
|---|---|
| 12 mars | Nationaldagen, till minne av alltinget Jamtamot på Frösön |
| 16 juni | Lagtinget på Sproteidet, det medeltida sommartinget som hölls på Frösön mellan 1200- och 1600-talet |
| 23 juni | Jænsmässafta, jämtarnas egen midsommarafton, med fast datum, medan den svenska midsommaraftonen är rörlig |
| 23 juli | Jamtlandska flaggans dag, till minne av flagghissningen 1983 |
| 16 oktober | President Eva Röses födelsedag |
| 23 december | Sjursmäss, årets kortaste flaggdag, med ett ursprung ingen längre säkert känner till |
Enligt föreningens egen historik övervägde man redan 1964 att i stället lägga nationaldagen på första fredagen i juli, eftersom Storsjöyran hölls då. Det blev aldrig av. Flytten kom först ett halvsekel senare, 2018.
Så föddes Republiken Jämtland
Republiken har sina rötter i en skämtsam protest, inte i något storpolitiskt uppror, men har ändå hunnit få både en flagga och fyra presidenter.
Från protest i Uppsala till egen president
Republiken Jämtland startade 1963, när skådespelaren och regissören Yngve Gamlin utropade sig till republikens första president under Storsjöyran. Bakgrunden var planerna på att slå ihop Jämtland med Västernorrland till ett gemensamt storlän. Bland studenter i Uppsala hade planerna redan väckt en proteströrelse som kallade sig Frihetsrörelsen.
Stridsropet var “Jämtland blöder”, och många jämtar bar en nål föreställande en bloddroppe på rockslaget medan tiotusentals skickade protestkort till regeringen i Stockholm.
Nystart med flaggan 1983
Rörelsen tappade fart under en period, men fick nytt liv när Storsjöyran återuppstod i början av 1980-talet, och Frihetsrörelsen bytte då namn till Befrielserörelsen.
Jan “Moltas” Eriksson blev president 1983, samma år som flaggan, republikens tydligaste symbol, hissades för första gången. Föreningen bakom republiken heter i dag formellt Föreningen Republiken Jamtland, Befrielserörelsen, och har över 1 000 medlemmar.
Presidenter genom åren
| President | Period |
|---|---|
| Yngve Gamlin | 1963–1983 |
| Jan “Moltas” Eriksson | 1983–1988 |
| Ewert Ljusberg | 1989–2021 |
| Eva Röse | 2022– |
Ewert Ljusberg satt längst, i över 30 år, och skapade under sin tid bland annat “Jamtelagen”, en jämtländsk motpol till Jantelagen. Sedan 2022 är det skådespelaren Eva Röse som är president, den första på över tre decennier som inte heter Ljusberg. Röse har egna rötter i landskapet och ett sommarställe vid Storsjön, vilket brukar lyftas fram som en poäng när hon håller sitt tal.
Så märks dagen i praktiken
Det mesta av det faktiska firandet hänger ihop med festivalen Storsjöyran, inte med kalenderdatumet 23 juli i sig.
Presidentens tal vid midnatt
Presidentens traditionsenliga tal hålls vid midnatt på festivalens lördagskväll, då resten av festivalen tystnar och jämtar, härjedalingar och hemvändare samlas på torget med republikflaggan i handen. Talet brukar handla om frihet och solidaritet, kryddat med en och annan gliring mot makthavare, och avslutas med att hela folksamlingen sjunger Jämtlandssången, republikens egen nationalsång.
Flaggan och kolbullen
Utöver talet hör flaggan till de tydligaste symbolerna. Enligt föreningens egen tradition får jämtlandsflaggan vaja dygnet runt, året om, till skillnad från svenska flaggdagar, då myndigheter hissar flaggan bara på bestämda datum.
Många jämtar uppmärksammar också dagen genom att äta kolbulle, en maträtt med rötter i skogsarbetarnas matlagning, som ofta kallas republikens nationalrätt även om ursprunget är omtvistat mellan Jämtland och Hälsingland.
Firandet utanför Östersund
Utanför Östersund är Rissna i Sundsjöbygden den plats där medlemmarna varit mest aktiva. Där har de firat tillsammans med den lokala hembygdsföreningen sedan slutet av 1990-talet, och kolbullar stekta på plats är ett stående inslag. Nationaldagen har också vid flera tillfällen firats i Badhusparken i Östersund, med musikunderhållning och historieföreläsningar.
Dagen är ingen ledig dag, vare sig i Östersund eller i Rissna. Republiken Jämtland har ingen folkrättslig status, och 23 juli handlar mer om identitet än om något som märks praktiskt. Det är en regional motsvarighet till Sveriges nationaldag, fast utan flaggan i topp på myndighetsbyggnader och utan ledighet från jobbet.
Nationaldagen och Storsjöyran ligger inte samma vecka
Nationaldagens fasta datum, 23 juli, och Storsjöyrans faktiska festivaldagar sammanfaller sällan helt, och 2026 är inget undantag.
| Datum 2026 | Vad som händer |
|---|---|
| 23 juli | Republiken Jämtlands nationaldag |
| 24 juli | Krogstråket öppnar vid hamnen i Östersund |
| 31 juli–1 augusti | Storsjöyran, med presidenttalet vid midnatt på lördagen |
Krogstråket och Yranveckan
Krogstråket är mat- och nöjesplatsen vid hamnen som håller öppet under hela festivalveckan, med fritt inträde utom på själva festivalkvällarna fredag 31 juli och lördag 1 augusti. Då krävs ett armband inväxlat mot en festivalbiljett, och den som inte har växlat in ett måste lämna området klockan 18. Öppettiderna är 12–02 torsdag, fredag och lördag, annars 12–01.
Krogstråket och festivalhelgen ingår i det arrangörerna kallar Yranveckan, en tio dagar lång festvecka som drar igång redan fredagen innan själva festivalhelgen. Fredagen den 31 juli, klockan 14.00 på scenen Storan, delar Befrielserörelsen dessutom ut sina medaljer i samband med att Jämtland Pop Hall of Fame koras.
Bor du inte i Östersund går det att uppmärksamma dagen ändå: hissa en flagga om du har någon till hands och unna dig en kolbulle till middag.
Vanliga frågor
När är Republiken Jämtlands nationaldag 2026?
Torsdagen den 23 juli 2026. Det är det datum föreningen bakom republiken har firat nationaldagen på sedan 2018, till minne av att Jämtlandsflaggan hissades första gången 1983.
Är 23 juli det ursprungliga datumet för nationaldagen?
Nej. Det historiska datumet är 12 mars, kopplat till det medeltida tinget Jamtamot på Frösön. Själva firandet flyttades till 23 juli 2018 för att sammanfalla med Jamtska flaggans dag och ligga närmare Storsjöyran, där de flesta faktiska aktiviteterna sker.
Är Republiken Jämtland en riktig, erkänd stat?
Nej. Det är en skämtsam kulturförening utan folkrättslig status, född ur en protest mot planerna på att slå ihop Jämtland med Västernorrland på 1960-talet. Republiken har ändå en egen flagga, en president och en nationalsång, och tas på ett halvt allvar av många jämtar.
Vem är Republiken Jämtlands president 2026?
Skådespelaren Eva Röse, som tillträdde 2022. Hon efterträdde Ewert Ljusberg, som innehade posten i över 30 år, från 1989 till 2021.
Var och när hålls presidentens traditionella tal?
Talet hålls vid midnatt på Storsjöyrans lördagskväll i Östersund, inte nödvändigtvis på 23 juli. Storsjöyran 2026 äger rum 31 juli till 1 augusti, så talet hålls mer än en vecka efter själva nationaldagen.
Är Republiken Jämtlands nationaldag en ledig dag?
Nej. Det är ingen röd dag och ingen laglig ledighet, varken i Jämtland eller resten av Sverige. Dagen firas vid sidan av vanligt arbete och skola, mest genom symboliska handlingar som att hissa flaggan eller äta kolbulle.
Firas nationaldagen någon annanstans än i Östersund?
Ja, om än i mindre skala. I Rissna i Sundsjöbygden har medlemmar med hjälp av den lokala hembygdsföreningen firat sedan slutet av 1990-talet, bland annat genom att steka och sälja kolbullar. De flesta större, publika arrangemangen hänger dock ihop med Storsjöyran i Östersund.