Persiska nyåret Nowruz 21 mars 2027

Nowruz betyder ny dag och är nyårsdagen i den iranska kalendern. Firandet är knutet till våren: det nya året börjar i anslutning till vårdagjämningen, när solen passerar himmelsekvatorn på väg norrut. Jämningen och nyårsdagen är sällan samma dygn, och så är det även 2027.

Varför det blir 21 mars och inte 20

Vårdagjämningen inträffar lördagen den 20 mars 2027, klockan 23.55 iransk tid, fem minuter före midnatt. Den iranska solkalendern har en regel för vilket dygn som räknas som årets första: infaller jämningen före middag i Teheran blir det dygnet nyårsdagen, infaller den efter middag blir det dagen efter. Eftersom jämningen 2027 sker så sent på kvällen landar Nowruz på söndagen den 21 mars, och det iranska året blir 1406.

Samma sak hände 2026: jämningen inföll klockan 18.16 iransk tid den 20 mars, och nyåret 1405 firades ändå den 21 mars. Två år i rad hamnar alltså vårdagjämningen och nyårsdagen på olika datum. Andra år, när jämningen sker före middag i Teheran, blir Nowruz i stället den 20 mars.

Persiskt Nowruz, kurdiskt Newroz

Nowruz firas av flera folk, och traditionerna skiljer sig åt. Namnet gör det också: den persiska formen är Nowruz, den kurdiska Newroz. 2027 sammanfaller båda på 21 mars, som också är FN:s internationella Nowruz-dag, instiftad genom en resolution 2010.

För iranier är Nowruz själva årsskiftet. Familjen samlas kring bordet när det nya året går in, och de följande dagarna ägnas åt besök hos släkt och vänner. Kurdisk Newroz firas traditionellt på det fasta datumet 21 mars och har en stark ställning som symbol för vår, förnyelse och kurdisk identitet. Elden är central, och firandet sker ofta i stora samlingar utomhus.

Rötter i förislamisk tid

Nowruz har firats i över 3000 år, med rötter i förislamisk, zoroastrisk tid. UNESCO beskriver högtiden som en vårfest byggd på dyrkan av naturen, solen och universum, och har fört upp den på listan över mänsklighetens immateriella kulturarv. Firandet sträcker sig långt utanför Iran. UNESCO räknar upp tretton länder där Nowruz hålls levande, bland dem Afghanistan, Azerbajdzjan, Irak, Turkiet och flera länder i Centralasien, och FN uppskattar att över 300 miljoner människor firar på ett eller annat sätt.

Traditioner: eld, haft-sin och trettonde dagen

Kring Nowruz finns flera seder, varav en del främst hör hemma i den iranska traditionen.

• Chaharshanbe Suri firas kvällen före årets sista onsdag, då man hoppar över små eldar för att lämna det gamla årets otur bakom sig.
• Haft-sin är ett dukat bord med sju symboliska ting vars namn börjar på den persiska bokstaven sin, till exempel groddar (sabzeh), äpple (sib), vitlök (sir) och vinäger (serkeh). Bordet är främst en iransk sed och ingår inte i alla länders firande.
• Sizdah Bedar är nyårets trettonde dag, 2 april 2027. Då kastas groddarna från haft-sin-bordet i rinnande vatten, och många tillbringar hela dagen utomhus i det gröna.

Så firas Nowruz i Sverige

I Sverige finns stora grupper med rötter i Iran, Kurdistan och Afghanistan, och Nowruz uppmärksammas varje vår med fester, mat och samlingar i föreningar, kulturhus och skolor. Kurdisk Newroz märks särskilt genom större offentliga arrangemang på eller kring 21 mars.

Dagen ger däremot ingen ledighet, eftersom den inte är en röd dag. Precis som kinesiskt nyår firas Nowruz av dem som har traditionen med sig, utan att synas i den svenska helgdagslagen.