Nowruz 2027: persiskt nyår 21 mars

Nowruz betyder ny dag och är nyårsdagen i den iranska kalendern. Firandet är knutet till våren: det nya året börjar i anslutning till vårdagjämningen, när solen passerar himmelsekvatorn på väg norrut. 2027 infaller Nowruz söndagen den 21 mars och inleder det iranska året 1406.

Därför blir Nowruz 21 mars och inte 20

Själva vårdagjämningen inträffar redan lördagen den 20 mars 2027, klockan 23.55 iransk tid. Nyåret börjar ändå först dagen efter, eftersom den iranska solkalendern har en särskild regel för vilket dygn som blir årets första.

Middagsregeln avgör

Om vårdagjämningen infaller före middag räknat i Teherantid blir det dygnet årets första dag. Infaller den efter middag börjar det nya året först dagen efter. Eftersom jämningen 2027 sker fem minuter före midnatt landar Nowruz 1406 på 21 mars.

Samma mönster som 2026

Så blev det även 2026, då jämningen inföll 20 mars klockan 18.16 iransk tid och nyåret 1405 firades den 21 mars. Två år i rad hamnar alltså det astronomiska vårtecknet och nyårsdagen på olika datum. Andra år, när jämningen infaller före middag i Teheran, hamnar Nowruz i stället den 20 mars.

Iranskt Nowruz och kurdiskt Newroz

Nowruz firas av flera folk och kulturer, och traditionerna ser olika ut. Namnet skiljer sig också: den persiska formen är Nowruz, den kurdiska Newroz. 2027 sammanfaller båda på den 21 mars, som dessutom är FN:s internationella Nowruz-dag, instiftad genom en resolution 2010.

Persernas nyår

För iranier är Nowruz själva årsskiftet. Familjen samlas gärna kring bordet när det nya året går in, och de följande dagarna ägnas åt besök hos släkt och vänner.

Kurdisk Newroz

Kurdisk Newroz firas traditionellt på det fasta datumet 21 mars och har en stark ställning som symbol för vår, förnyelse och kurdisk identitet. Elden är central, och firandet sker ofta i stora samlingar utomhus.

Rötter i förislamisk tid

Nowruz har firats i över 3000 år och har sina rötter i förislamisk, zoroastrisk tid. UNESCO beskriver Nowruz som en vårfest byggd på dyrkan av naturen, solen och universum, och har fört upp högtiden på listan över mänsklighetens immateriella kulturarv.

Firandet sträcker sig långt utanför Iran. UNESCO räknar upp tretton länder där Nowruz hålls levande, bland dem Afghanistan, Azerbajdzjan, Irak, Turkiet och flera länder i Centralasien. FN uppskattar att över 300 miljoner människor firar på ett eller annat sätt.

Traditioner: eld, haft-sin och trettonde dagen

Kring Nowruz finns flera seder, varav en del främst hör hemma i den iranska traditionen.

• Chaharshanbe Suri firas kvällen före årets sista onsdag, då man hoppar över små eldar för att lämna det gamla årets otur bakom sig.
• Haft-sin är ett dukat bord med sju symboliska ting vars namn börjar på den persiska bokstaven sin, till exempel groddar (sabzeh), äpple (sib), vitlök (sir) och vinäger (serkeh). Bordet är främst en iransk sed och ingår inte i alla länders firande.
• Sizdah Bedar är nyårets trettonde dag, den 2 april 2027. Då kastas groddarna från haft-sin-bordet i rinnande vatten.

Så firas Nowruz i Sverige

I Sverige finns stora grupper med rötter i Iran, Kurdistan och Afghanistan, och Nowruz uppmärksammas varje vår med fester, mat och samlingar i föreningar, kulturhus och skolor. Kurdisk Newroz märks särskilt genom större offentliga arrangemang på eller kring 21 mars.

Någon ledighet ger dagen däremot inte, eftersom den inte är en röd dag. Precis som kinesiskt nyår firas Nowruz av dem som har traditionen med sig, utan att synas i den svenska helgdagslagen.