Jom Kippur 2026: försoningsdagen och fastan

Jom Kippur, försoningsdagen, räknas som sabbaten och andra judiska högtider från solnedgång till solnedgång, inte från midnatt till midnatt. 2026 är högtiden alltså redan i full gång söndagkvällen, långt innan måndagen ens har börjat enligt en vanlig almanacka.

Botgöring och försoning

Jom Kippur är den heligaste dagen i den judiska kalendern och avslutar de tio botgöringsdagar som inleds med nyåret Rosh Hashana. Enligt judisk tradition avgörs människors öden för det kommande året under den här perioden, och Jom Kippur är dagen då det avgörs, genom bön, fasta och uppriktig ånger.

Kärnan i dagen är att söka försoning, både med Gud och med andra människor. Innan högtiden börjar förväntas man be om förlåtelse av dem man sårat under året och själv vara beredd att förlåta andra, eftersom judisk tradition skiljer på synder mot Gud och synder mot medmänniskor. De senare kan enligt läran inte sonas genom bön, utan bara genom att man vänder sig direkt till den man sårat.

Fastan och dess undantag

Fastan på Jom Kippur är total: inget ätande eller drickande, inklusive vatten, under hela perioden. Många praktiserande judar avstår traditionellt också från att tvätta eller smörja kroppen, bära läderskor och ha sexuellt umgänge, som ett sätt att lägga världsliga bekymmer åt sidan för en dag.

Fastan gäller friska vuxna. Barn som inte nått religiös myndighetsålder, gravida och ammande kvinnor vars hälsa riskerar att påverkas, samt personer med sjukdomar där fasta innebär en medicinsk risk är befriade eller ska avstå, ofta efter samråd med både rabbin och läkare. Reglerna, och hur de tillämpas, kan skilja sig något mellan olika judiska riktningar och enskilda församlingar.

Kol Nidre och gudstjänsterna under dygnet

Högtiden inleds kvällen innan med Kol Nidre, den bön som gett namn åt hela kvällsgudstjänsten. Bönen upphäver formellt löften som getts inför Gud men som inte gått att hålla under det gångna året, och sjungs traditionellt med en särskild, högtidlig melodi som för många är själva sinnebilden för Jom Kippur.

Under själva dagen följer en lång rad gudstjänster i synagogan, och många praktiserande judar tillbringar stora delar av dygnet i bön. Dagen avslutas med Ne’ila, den avslutande gudstjänsten, då arken med Torarullarna traditionellt hålls öppen och en enda, lång shofarstöt markerar att fastan och Jom Kippur är över för året.

Varför flyttar datumet varje år?

Den judiska kalendern är lunisolar: månaderna följer månens cykler, men hela kalendern hålls ändå synkroniserad med solåret. Ett vanligt judiskt år har omkring 354 dagar, elva färre än det gregorianska solåret. Utan justering skulle högtiderna sakta vandra genom alla årstider, ungefär som sker med den islamiska månkalendern och ramadan.

Skottmånaden håller kalendern i fas

Judisk tradition tillåter inte den förskjutningen, eftersom flera högtider är knutna till bestämda årstider i Israel. Lösningen är en skottmånad: sju gånger under en nittonårig cykel skjuts en extra månad in före månaden Adar, så att året får tretton månader i stället för tolv. Det håller kalendern i fas med solåret över tid, även om varje enskild högtid ändå vandrar några veckor fram och tillbaka i den gregorianska kalendern.

Alltid tio dagar efter Rosh Hashana

Jom Kippur ligger alltid fast tio dagar efter Rosh Hashana, den tionde dagen i månaden Tishrei. Den judiska kalendern beräknas matematiskt långt i förväg, till skillnad från den islamiska kalendern, som avgör varje månads start genom faktisk månsiktning. Det gör att datumen för Jom Kippur går att slå fast exakt flera år framåt, utan risk för ändringar i sista minuten.

Jom Kippur i Sverige

Jom Kippur är inte en allmän helgdag i Sverige och finns inte med bland de röda dagarna. Skolor, myndigheter och de flesta arbetsplatser håller öppet som vanligt. Praktiserande judar som vill delta fullt ut i fastan och gudstjänsterna behöver därför ofta ta ut semester eller flexa sin arbetstid, särskilt eftersom hela dygnet, inte bara dagtid, är en del av högtiden.

I städer med större judiska församlingar, som Stockholm, Göteborg och Malmö, håller synagogorna omfattande gudstjänster genom hela dygnet. Den som vill delta men inte själv tillhör en församling bör höra av sig till sin lokala synagoga i god tid före högtiden, eftersom många gudstjänster kräver föranmälan eller biljett.