Riksdagsvalet 2026 hålls söndagen den 13 september, samtidigt som val till regioner och kommuner. Förtidsröstningen öppnar den 26 augusti och pågår fram till valdagen. Preliminära resultat kommer på valnatten, medan det slutgiltiga resultatet brukar vara klart cirka en vecka senare.
När händer det?
- Datum
- Period
- September
Riksdagsvalet 2026 hålls söndagen den 13 september. Förtidsröstningen öppnar redan den 26 augusti, så den praktiska valperioden börjar tidigare än många tror.
Valdagen i Sverige 2026
Sverige håller allmänna val vart fjärde år, alltid den andra söndagen i september. År 2026 infaller den dagen söndagen den 13 september. Samma dag väljer svenska folket ledamöter till riksdagen, till regionfullmäktige och till kommunfullmäktige i landets 290 kommuner.
Vallokalerna har öppet klockan 08.00 till 20.00 på valdagen. De flesta röstar i den lokal som anges på röstkortet, ofta en skola eller annan samlingslokal i närområdet.
Datumet är inget beslut som fattas inför just detta val, utan följer en fast regel i vallagen: valdagen ska vara den andra söndagen i september vart fjärde år. Därför går datumet att räkna fram långt innan valåret ens har börjat.
Förtidsröstning: rösta innan den 13 september
Den som inte kan eller vill rösta på valdagen kan förtidsrösta. Förtidsröstningen öppnar den 26 augusti 2026 och pågår till och med valdagen. Du kan förtidsrösta i vilken kommun som helst i Sverige, inte bara i din hemkommun.
Röstkorten börjar skickas ut senast när förtidsröstningen öppnar, alltså från den 15 augusti.
Saknar du röstkort går det ändå att rösta, men lokalen behöver då kontrollera identitet och rösträtt på annat sätt, vilket kan ta något längre tid.
Svenska medborgare utomlands kan brevrösta redan från den 30 juli. Förtidsröstning på ambassader och konsulat öppnar den 20 augusti.
Röstlängden, som avgör vilka som har rösträtt, fastställs den 14 augusti. Den som behöver rätta uppgifter i röstlängden har tid på sig till den 1 september.
Vad väljer vi egentligen?
Ett svenskt allmänt val avgör tre saker på samma gång:
- vilka partier som får platser i riksdagen, som har 349 mandat totalt
- vilka partier som styr i respektive region, bland annat ansvariga för sjukvården
- vilka partier som styr i kommunen, ansvariga för till exempel skola och äldreomsorg
De tre valen sker med olika röstsedlar samma dag, men räknas och redovisas var för sig.
Röstsedlar och personröstning
I vallokalen möter du tre typer av valsedlar: en vit valsedel utan tryckt partinamn där du själv skriver partiets namn för hand, en valsedel med bara partiets namn tryckt, och en valsedel med både partinamn och kandidatnamn. De två sistnämnda ligger framme på bord i lokalen, ordnade efter parti.
Vill du personrösta sätter du ett kryss i rutan framför en kandidats namn på partiets valsedel. I riksdagsvalet kan en kandidat som får minst 5 procent av partiets röster i sin valkrets bli vald före andra på listan, även om hen från början stod långt ner.
Sveriges 29 valkretsar
Riksdagsvalet delas in i 29 valkretsar, oftast en per län, men de största länen är delade i flera.
Mandaten fördelas dels som fasta valkretsmandat baserade på befolkningsmängd, dels som utjämningsmandat, vars syfte är att varje partis andel av riksdagens 349 platser så nära som möjligt ska spegla partiets andel av rösterna i hela landet.
Vallokal eller förtidsröstningslokal
På valdagen gäller den vallokal som står på röstkortet, kopplad till din folkbokföringsadress.
Under förtidsröstningsperioden gäller i stället förtidsröstningslokaler, som ofta finns på fler platser i kommunen än vallokalerna, till exempel bibliotek, köpcentrum eller kommunhus, och som du kan använda oavsett var i landet du är folkbokförd.
Fyraprocentspärren i riksdagsvalet
För att ett parti ska få mandat i riksdagen krävs minst 4 procent av rösterna i hela landet, eller minst 12 procent i en enskild valkrets. Partier under spärren får inga riksdagsmandat, även om de fått många röster på enskilda orter.
En liknande spärr, fast med andra procentsatser, gäller även i region- och kommunvalen.
Så räknas rösterna efter valet
De preliminära rösterna räknas i vallokalerna redan på kvällen den 13 september, och de första resultaten brukar komma under valnatten.
Den slutgiltiga sammanräkningen tar längre tid eftersom förtidsröster, brevröster och särskilda kontroller ska gås igenom. Ett fastställt slutresultat för riksdagsvalet brukar finnas ungefär en vecka efter valdagen.
Efter valet: regeringsbildning
Valet i sig avgör inte vem som blir statsminister. Den processen, regeringsbildningen, styrs av riksdagens talman, som har en opolitisk roll i sammanhanget.
Talmansrundor och sondering
Talmannen kallar partiledarna till enskilda samtal, så kallade talmansrundor, för att bilda sig en uppfattning om vilken statsministerkandidat som har störst chans att accepteras av riksdagen.
Ofta får en partiledare ett sonderingsuppdrag, alltså i uppdrag att undersöka möjligheterna till en fungerande regering, ibland i samarbete med andra partier.
Omröstningen i riksdagen
När talmannen har ett förslag på statsminister röstar riksdagen om det. Sverige använder negativ parlamentarism: förslaget går igenom så länge inte mer än hälften av riksdagens 349 ledamöter, det vill säga minst 175, röstar emot. Nedlagda röster räknas alltså inte som motstånd, vilket gör att en regering kan tillträda utan att ha egen majoritet bakom sig.
Hur lång tid regeringsbildningen tar varierar kraftigt mellan olika val. Ibland är en ny regering på plats inom några veckor, ibland drar förhandlingarna ut på flera månader.
Vart fjärde år, alltid en septembersöndag
Mönstret bakom valdagen är enkelt: andra söndagen i september, vart fjärde år. Det gör att datumen för både tidigare och kommande val går att räkna fram exakt, utan att invänta något politiskt beslut.
| Valår | Valdag |
|---|---|
| 2018 | 9 september |
| 2022 | 11 september |
| 2026 | 13 september |
| 2030 | 8 september |
Skillnaden mellan åren beror bara på vilken veckodag den 1 september råkar infalla på det aktuella året, inte på något beslut om att flytta valdagen.
Fler återkommande samhällsdatum finns samlade under Samhälle.
Opinionsmätningar är inte valresultat
Under sommaren och hösten publicerar flera institut opinionsundersökningar som visar hur partierna ligger till. Mätningarna bygger på urval av väljare och har alltid en felmarginal, ofta några procentenheter åt vardera hållet för ett enskilt parti.
Det enda resultatet som avgör riksdagens sammansättning är rösterna som räknas efter att vallokalerna stängt klockan 20.00 den 13 september.
Röstberättigad och legitimation
För att rösta i riksdagsvalet krävs svenskt medborgarskap och att du fyller 18 år senast på valdagen.
I region- och kommunvalen får även vissa utländska medborgare rösta, bland annat EU-medborgare och den som varit folkbokförd i Sverige i minst tre år.
Ta med legitimation till vallokalen. Röstkortet är ingen godkänd legitimation i sig, bara en bekräftelse på var och när du kan rösta.
Vanliga frågor
När är valdagen 2026?
Söndagen den 13 september 2026. Vallokalerna är öppna klockan 08.00 till 20.00.
När öppnar förtidsröstningen 2026?
Förtidsröstningen öppnar den 26 augusti 2026 och pågår fram till och med valdagen den 13 september.
Vad väljs egentligen i valet 2026?
Samma dag väljs ledamöter till riksdagen, till regionfullmäktige och till kommunfullmäktige.
Måste man ha röstkort för att rösta?
Nej, men du behöver legitimera dig, och det kan ta något längre tid i vallokalen utan röstkort.
Hur lång tid tar det innan man vet vem som blir statsminister?
Det varierar. Talmansrundor och sonderingar följer efter valet, men det finns ingen fast tidsgräns för hur länge en regeringsbildning får ta.
Kan man förtidsrösta i vilken kommun som helst?
Ja, förtidsröstning går att göra i valfri kommun i Sverige, inte bara i din hemkommun.
Få Valet som en påminnelse i din egen kalender.